Vår tids utsugning

Sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt de senaste åren. Och när så många mår dåligt samtidigt, finns det alltid kollektiva orsaker till lidandet. 

Diskussionen av stress och vad som orsakar den är inte ny. Åtminstone i ett sekel har vi diskuterat olika typer av samhällsrelaterad psykisk sjuklighet. Professorn i idéhistoria Karin Johannisson, som nyligen gick bort, har berättat om ett möte i Society of Medical Psychology i London 1900.

På mötet demonstrerades resultaten av ett djurförsök där råttor placerats i för trånga burar. Stressen gjorde dem svårt sjuka och en läkare konstaterade uppgivet om det viktorianska samhället: »Vi ser många vars nervsystem kommer att trasas sönder om de inte avlägsnas från den stress de lever under.«

Nu är det dags igen. I höstas gjorde tidningen Kommunalarbetaren ett ambitiöst gräv  kring den kraftigt ökade sjukskrivningen i många av Sveriges kommuner. Efter nyår hängde Dagens Nyheter på med en egen artikelserie, kryddad med mer statistik.

Siffrorna berättar en historia, och den är alarmerande. Sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt de senaste åren. Enbart under januari till september 2016 var närmare 84 500 personer sjukskrivna någon gång. I vissa kommuner är mer än en procent av befolkningen i arbetsför ålder sjukskriven för utmattning eller liknande, nivåer som vi inte sett sedan krisens 90-tal.

Missbruket av ambitiösa medarbetares arbetskapacitet är vår tids utsugning.

Sjuktalen kan ofta kopplas till genus. I sin forskning visade Johannisson att förra sekelskiftets stressfarsot drabbade män. Industrikapitalismens självutnämnda hjältar led av sömnlöshet, huvudvärk, ångest och fobier.
I dag är det framför allt kvinnor som blir dåliga, dessvärre många yngre och kvinnor som aldrig tidigare varit sjukskrivna.

I Kommunalarbetarens artikelserie talas det klarspråk om att det är de kraftiga neddragningarna som ligger bakom de ökade sjuktalen, framför allt inom offentlig sektor.

Dagens Nyheter, som på ett Trumpskt vis ofta har avfärdat stress och utmattning som fuskdiagnoser, verkar mer osäker. Kanske beror stressen på en komplicerad härva av privata och arbetsrelaterade orsaker?

Själv anser jag att det är omöjligt att förstå epidemier av psykisk sjuklighet, om man inte analyserar bakomliggande orsaker. När så många mår dåligt samtidigt, finns det alltid kollektiva orsaker till lidandet, oavsett om det är psykiskt eller fysiskt.

Att det senaste decenniets minskade bemanningar och ständiga brott mot arbetsmiljölagen leder till ökade sjuktal, är statistiskt säkerställt.
Men vad säger det om vår människosyn att vi, trots många år av oavbrutet ekonomiskt välstånd, accepterar det? Missbruket av ambitiösa medarbetares arbetskapacitet är vår tids utsugning.