LEDARE I min barndom lade man ut sophämtning och snöröjning på entreprenad. Det gick att kontrollera, inte minst med hjälp av kommuninvånarnas kritiska blickar. Men idag? Idag handlar stat och kommun upp för nästan 700 miljarder kronor årligen.

Massor av uppgifter som det förr utfördes i medborgarnas tjänst görs det nu affärer om, med villkor och konsekvenser som allmänheten inte känner till. Ibland verkar det som om att inte ens de myndigheter som gör affärerna har greppet heller.

Knappast en dag går utan att medierna noterar fusk och oredlighet i samband med upphandlingar. Miljarder har till exempel betalats ut till kriminella som under sju års tid inte utfört överenskomna assistansjobb.

Upphandlingar sker för att det ska bli billigare så. Men om det myckna fusket gör att myndigheternas kontroll kraftigt måste rustas upp, så blir det till slut mycket dyrare.

Skandalerna på Transportstyrelsen, Svenska Kraftnät och Vårdguiden handlar om att ambitionen att spara några kronor på handla upp it-tjänster skapat risker för nationens säkerhet och den personliga integriteten. Också här blir resultatet att pengarna rinner iväg istället för att sparas.

Upphandlingar sker för att det ska bli billigare så. Men om det myckna fusket gör att myndigheternas kontroll kraftigt måste rustas upp, så blir det till slut mycket dyrare.

En återkommande fråga i dessa härvor är om den klassiska svenska ämbetsmannen eller -kvinnan klarar av att göra affärer. Men de är ålagda att fungera som affärsmän, i den rådande New Public Management-filosofin. En bild av detta är fallet Maria Ågren.

Hon var Transportstyrelsens generaldirektör, som regeringen sparkade men som nyligen fick tillbaka jobbet efter ett utslag i Arbetsdomstolen. Hennes fall visar de ledande ämbetsmännens utsatta arbetsvillkor.

Regeringar av olika partifärg har hetsat myndigheterna att lägga ut it-hanteringen på entreprenad för att spara pengar.  Transportstyrelsen tycks ha haft noll i säkerhetsmedvetande. Maria Ågren tillträdde när de tveksamma kontrakten med IBM redan var skrivna.  Hon gjorde sedan ett antal misstag när hon försökte mildra problemen, men den samlade situationen kunde hon inte göra så mycket åt.

Mediernas fokus på fallet Transportstyrelsen har varit frågan om vid vilken tidpunkt olika statsråd insåg skandalens omfattning. Inte ointressant, men betydligt relevantare är frågan varför regeringar överhuvudtaget ska lägga ut säkerhetskänsligt material på entreprenad.

Om regeringarna haft så svag känsla för it-säkerhet, hur ska de begära att deras generaldirektörer ska vara klokare? Politikerna borde stå till svars för sin utbredda naivitet när det gäller outsourcing och att offentliga tjänstemän pressas att bli affärsmän, istället för att stå i medborgarnas tjänst.