Antonia Simon (Fi)

Debatt I dag är kön till en studentbostad i Stockholm i många fall längre än själva utbildningstiden, och minst en av tre studenter tvingas att flytta under sin studietid. Ändå påbörjade det grönblåa styret bara 598 bostäder – hälften av årsmålet, skriver Antonia Simon, ordförande för Feministiskt initiativ Stockholm,

Sommaren är runt hörnet och vårterminen börjar lida mot sitt slut. En ny kull studenter – framtidens förskollärare, barnmorskor och ingenjörer – avslutar snart deras första årskurs. För många av landets studenter har året inneburit en otrygg boendesituation. Det finns nämligen ett enormt underskott av studentlägenheter – i Stockholm, som samlar omkring 80 000 av Sveriges studenter, finns det bara 12 000 studentlägenheter tillgängliga.

Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, har länge larmat om den ohållbara boendesituationen och styrande politikers bristande ansvar och vilja. Förra året påbörjades bygget av 598 studentbostäder i Stockholm, vilket motsvarar drygt hälften av årsmålet. Gång på gång misslyckas det grönblåa styret med sina egna uppsatta bostadsmål, som i sig är alldeles för låga för att möta framtidens Stockholm. Styret menar att det inte finns tillräckligt med intresse på marknaden, men vi vet att det är marknaden i sig som är otillräcklig.

I dag är kön till en studentbostad i många fall längre än själva utbildningstiden, och minst en av tre studenter tvingas att flytta under sin studietid. Krav på en viss tid i den långa bostadskön och höga hyror missgynnar de studenter och unga som inte redan kommer från Stockholm eller har välbärgade familjer. Allt för ofta är det den begränsade ekonomin som avgör om de får ett tryggt boende under studietiden eller ens har möjligheten att gå på deras drömutbildning.

Det behövs en nationell bostadspolitik, som skapar de förutsättningar som behövs för att fler billiga bostäder ska kunna byggas.

I den bostadssociala utredningen, som lämnades över till riksdagen för ett par veckor sedan, läggs ansvaret helt på kommunerna. Det är upp till varje kommun att möta den ständigt ökande bostadsbristen och bekämpa bostadssegregationen. I utredningen nämns inte ens den särskilda situationen för landets unga vuxna och studenter – grupper som ofta inte kan uppfylla marknadens hårda krav, och därför är i akut behov av bostadsförsörjning och förtur i bostadskön.

Tillgången till ett tryggt boende ska inte hänga på de privata byggföretagens vinstintressen. För att sätta stopp för det alarmerande bostadsläget måste staten ta sitt ansvar för en bättre samverkan med kommuner. Det behövs en nationell bostadspolitik, som förankras i människors verklighet och skapar de förutsättningar som behövs för att fler billiga bostäder ska kunna byggas.

Sommaren ska vara en tid för ledighet och avkoppling för studenter, men istället lever allt för många med en klump i magen om var och hur de ska bo när höstterminen startar. Det är helt oacceptabelt.

När Feministiskt initiativ återigen styr staden efter höstens kommunval kommer vi arbeta för det studentbostadslyft som studentkårerna kräver. Vi vill se ett rättvist Stockholm där alla som vill kan ta del av den kunskap som behövs för samhällets utveckling. Ett Stockholm där vilka du känner, var du kommer ifrån eller hur mycket dina föräldrar tjänar inte ska avgöra om du kan bo tryggt – och därmed om du ens kan studera.

behövs styrande politiker som kan se helheten och vet att ett tryggt boende är nyckeln till ett tryggt liv. Då behövs en bostadsmarknad som är anpassad efter studenters behov och livsvillkor – inte deras plånböcker.

Antonia Simon (Fi)

Ordförande för Feministiskt initiativ Stockholm, ersättare i Södermalms stadsdelsnämnd och kandidat till kommunvalet