Krönika Unga är inte vilsna. Framtiden har blivit svårare att förstå.
Det känns som att alla runtomkring mig springer. Överallt är det halvmaror, en svensk klassiker, Hyrox-pass. Men också karriärer, LinkedIn-inlägg. Lägenhetsköp eller flyttar hit eller dit. Allt i ett tempo som inte riktigt stannar. Ibland tänker jag att det kanske är jag som inte hänger med.
”Du har en quarter-life crisis, det är därför”, får jag höra på utekvällar, med pizzan i ena handen och ölen i den andra.
Svårare att få jobb
Samtidigt som vi springer mer än någonsin – Stockholms maraton sålde trots allt slut på rekordtid – vet vi inte vart vi är på väg. För unga i dag är framtiden inte en självklarhet. Arbetsmarknaden förändras snabbt. Yrken försvinner, kraven skiftar, och det blir allt svårare att veta var man ska börja. Du kan lägga åratal på en utbildning, bara upptäcka att verkligheten redan gått om dig. När du väl tar examen kanske AI redan kan göra ditt jobb.
”Julia, jag gjorde en sån där datamodell från ditt masterarbete – fast med Claude. Det tog kanske en timme.”
Andelen unga i yrken där AI används mycket har minskat med upp mot 5,5 procent, och forskningen tyder också på att det även blivit svårare att få sitt första jobb. Och detta är bara en av många saker du förväntas prestera inom i dag.
Söndagar varje vecka vid Tantolunden i Stockholm träffas en löpargrupp, ”Slowrunners” kallar de sig, och syftet är just det – att springa långsamt. Denna löpargrupp har snabbt blivit en succé med hundratals deltagare per träningspass. Det som lockar är enkelheten: inga krav, inga tider, ingen prestation. Att dyka upp räcker. Och alla kan vara med, oavsett tidigare löparerfarenhet. Det är kanske just därför de vuxit så snabbt – inte trots att det går långsamt, utan just därför. Och de är långt ifrån ensamma. Runt om i Sverige dyker det nu upp en flora av liknande klubbar, där det lika gärna handlar om att ta en öl efteråt som att springa snabbt.
Finns för få alternativ
Ungdomsbarometern pekar i sin rapport på liknande trender. Unga verkar under 2026 fokusera mer på just tillvaro och samhörighet, ”cozy living”, ”slow running” och att leva i nuet tillsammans med andra. Detta står i kontrast till bara några få år tidigare, då trenderna var just ”grindset”-mentaliteten – unga skulle tjäna pengar och tjäna snabbt. Gymma och prestera.
Unga beskrivs ofta som stressade, vilsna eller drabbade av just en quarter-life crisis. Problemet är inte att unga pressar sig själva för mycket, utan en verklighet där det inte finns något alternativ. Samtidigt som kraven på unga ökar blir riktningen allt otydligare. Du förväntas satsa rätt, välja rätt, utan att ens veta vart det leder. Det är inte unga som tappar motivationen. Unga orkar bara inte mer.
Är det verkligen bara en quarter-life crisis? Eller är det en generation som inte fått lära sig att det räcker att bara vara?
Kanske är det därför vi springer så mycket. Just nu kan robotarna inte springa lika bra som oss. Inte än i alla fall.
Julia Qiu är praktikant på Dagens Arena från Aftonbladets ledarskrivutbildning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
