Släpp in unga med autism på den öppna arbetsmarknaden

Världsautismdagen Hampus Holmberg är en av alla unga i Sverige och världen som har autism. Genom sitt specialintresse fick han jobb på ett teknikföretag, men det var lång väg dit. På Världsautismdagen vill vi rikta ljuset mot alla med autism och specialintressen som både kan och vill arbeta, skriver Navid Ghannad, ordförande för Autism- och Aspergerföreningen Skåne.

Hampus Holmberg har ett stort specialintresse för metallarbete med handverktyg och vill jobba med det han är bra på. Det var svårt för honom att hitta ett arbete, men med rätt stöd gick det vägen och idag är han stolt över det.
Arbetet har gett honom självförtroende, ekonomisk självständighet och hjälpt honom att växa som människa. Många andra med autism står utanför den öppna arbetsmarknaden. För att visa hur viktigt detta är för honom och andra i samma livssituation har han gjort den korta dokumentärfilmen; Vad ska jag göra med det jag är bra på?

Förra året lanserade Autism- och Aspergerförbundet rapporten Förlorade år, om livssituationen för unga med autism i Sverige. Den visade att varannan ung person med autism inte klarar skolans mål och varannan vuxen med autism förblir beroende av sina föräldrar ekonomiskt. Så bör det inte vara!

Specialintressen är en stor styrka med väldig variation hos människor med högfungerande autism.

Diagnosen autism introducerades officiellt första gången 1952 i amerikanska psykiatrikerförbundets diagnosmanual DSM-II. Manualen och diagnoskriterierna har sedan dess regelbundet uppdaterats och idag används DSM-V över hela världen. I den beskrivs autism som en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som påverkar hur individen uppfattar omvärlden och samspelar och kommunicerar med andra. Autism förekommer på alla intellektuella funktionsnivåer och är ett spektrum med gemensamma diagnoskriterier, som varaktiga begränsningar i förmågan till social kommunikation och socialt samspel, och begränsade, repetitiva mönster i beteende och intressen.

Det sistnämnda; begränsade intressen kallas även specialintressen och är en stor styrka med väldig variation hos människor med högfungerande autism. Det finns ett övertygande antal framgångsrika och personer som använt sitt specialintresse för att lyckas i karriären. Vi kan nämna Tempel Grandin, professor vid Colorado State University och forskare inom husdjursvetenskap, Anthony Hopkins, framgångsrik engelsk skådespelare, Greta Thunberg, svensk miljöaktivist som fått hela världen att lyssna och Elon Musk, sydafrikansk-amerikansk entreprenör och industrimagnat som står bakom uppfinningar som elbilen Tesla.

Personer med autistiska drag är överrepresenterade inom naturvetenskap, teknik, företagande.

2015 genomförde Cambridge University en större studie med en halv miljon deltagare där en av slutsatserna var att personer med autistiska drag är överrepresenterade inom naturvetenskap, teknik, matematik och företagande. Många historiker och psykologer är överens om att, om det hade varit möjligt att applicera kriterierna för autism i DSM på historiska personer som Isaac Newton, Charles Darwin och Albert Einstein, skulle de sannolikt fått diagnosen autism. Vi kan fråga oss var vetenskapen hade stått om de inte hade släppts in på arbetsmarknaden och i forskarvärlden.

 Det finns fler framgångsrika personer med autism, mindre kända men vars funktionsnedsättning och specialintressen blivit en styrka, som Gunilla Brattberg, svensk läkare och professor som förändrat livet för människor med långvarig smärta och stressrelaterad ohälsa, Jessica Dagerhamn, disputerad i infektionsbiologi som kan läsa 1000 abstrakt till vetenskapliga artiklar på fyra timmar, och Stefan Lindström, violinist som vann svenska folkets hjärtan med egenkomponerad musik i Talang 2022.

Att få en meningsfull sysselsättning står högt upp på önskelistan bland många unga med autism. Att arbeta innebär inte bara en personlig vinst för individen och företagen som anställer, utan också för hela samhället, både på kort och lång sikt. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson kostar en person som inte arbetar mellan tolv och femton miljoner kronor under sin livstid. Lägger vi dessutom till de insatser som behövs i form av psykiatrisk vård och rehabilitering för människor som hamnar i utanförskap landar samhällskostnaderna långt över denna summa.

Hampus Holmberg har gjort sin film för att uppmärksamma att människor med autism vill få en chans att komma in på den öppna arbetsmarknaden, få bidra till samhället och hitta en plats där de kan växa som människor.
Just idag på Världsautismdagen, som infaller den 2 april varje år och instiftades av FN:s generalförsamling 2008 för att uppmärksamma och öka kunskapen om autism runt om i världen, uppmanar vi alla: Se Hampus Holmbergs film och  släpp in unga med autism på den öppna arbetsmarknaden!  Det skulle innebära en stor vinst för både arbetsgivare, individer och samhälle.

Navid Ghannad, ordförande för inom Autism- och Aspergerföreningen Skåne