ledare Centerpartiet klamrar sig fast vid idéer som andra lämnat för länge sedan. Det framstår som obegripligt, och inte vad Sverige behöver nu.
Det parlamentariska läget är ett guldläge för Centerpartiet. Tack vare Januariavtalet är Centerns inflytande långt större än partiets väljarstöd. Centerpartistiska väljare får gröna klöver för pengarna, minst sagt.
Men när Centerpartiet samlas till kommundagar i helgen är det nog många som undrar över partiledningens prioriteringar.
Det är lokalpolitiker från ett krisande kommun-Sverige som samlas i Uppsala.
Partiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl framhärdar i att vara marknadsliberala Timbros lokalavdelning i riksdagshuset.
Tidigare kunde kommunpolitiker komma undan genom att dölja besparingar bakom omskrivningar som ”effektivisering” eller ”digitala lösningar”. Men nu har besparingarna gått så långt att ingen kommer att låta sig luras. Minst av alla välfärdsarbetarna, som får betala priset för politikernas ofinansierade löften om ”satsningar” och ”kvalitetshöjning” med slimmade scheman, stress och övertid. Är budgeten för äldreomsorgen anpassad till löneökningar, inflation och fler omsorgstagare? Nähä. Då handlar det om en nedskärning.
Nästa år måste fyra av fem kommuner skära ner. De måste antingen försämra sina invånares välfärd, eller försämra välfärdsarbetarnas villkor. Eller både och.
I det här läget framstår det som obegripligt att Centerpartiet klamrar sig fast vid nyliberala dogmer som andra för länge sedan lämnat. Partiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl framhärdar i att vara marknadsliberala Timbros lokalavdelning i riksdagshuset.
Sverige behöver en social bostadspolitik, inte marknadshyror. Bara mer gemensamma resurser kan lösa trångboddheten och segregationen, inte mer marknad.
Sverige behöver en arbetsförmedling som fungerar i hela landet, inte en nyliberal kaosprivatisering av en av Sveriges största myndigheter.
Sverige behöver en behovsstyrd vård, inte förtur för försäkringspatienter.
Sverige behöver jobbskapande investeringar, inte mer av ineffektiva RUT-avdrag, dåligt underbyggda ingångsavdrag och ideologiskt motiverade skattesänkningar för höginkomsttagare.
Välfärden går på knäna. Det ekonomiska utrymmet som finns måste användas för att laga revorna i välfärden.
Eller som det står i Januariavtalet:
Det ekonomiska utrymme som finns ska användas till att öka drivkrafterna till arbete, stärka välfärden, genomföra klimatomställningen, minska klyftorna mellan dem som får jobb och dem som står utanför, mellan den som levt länge i Sverige och den som nyss kom hit, mellan bostadsområden och landsändar.
Vi har inte råd med fler nyliberala experiment.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
