Folkets Hus, Oslo: Det har blivit en tradition. I samband med norska val bor jag hos en vän och hans familj. Upplägget i går var lika idylliskt som vanligt. Han har jobbat klart vid 16.30, hämtar mig och min hög med norska tidningar på ett café vid Youngstorget – arbetarrörelsens hem i Oslo. Vi hämtar hans två barn på förskolan, jag passar lintottarna medan han gör sin demokratiska plikt på Sagene samfunnshus (ett trevligt medborgarhus med restaurang och kulturcenter).
Därefter middag i Sagene med allmänpolitisk uppdatering; vänskapen går tillbaka till studietiden och jag vet inte hur min vän röstar. Jag får extranycklarna och åker tillbaka till Youngstorget och Arbeiderpartiets valvaka på Folkets Hus.
Valvakan har inte riktigt kommit igång, men plötsligt skallar ropen: ”När AUF marscherar in, då blir det rött i hela Oslo”. En stund senare exploderar lokalen. AUF:arna ställer sig på stolarna. Det hände inte när jag var här 2007 eller 2009, men nu är det en blivande landsfader som gör entré.
En god vän sedan tio år, då väldigt aktiv i AUF, sammanfattar stämningen. ”Det kan inte bli som vanligt igen efter en händelse som Utøya. Men det börjar bli mer normalt”. Då talar vi ändå om en valvaka där vissa besökare anländer i rullstol.
Jag introduceras till en AUF:are som går på kryckor. Och jag vet att hon hoppade från ett fönster, bröt benet, bars till ett gömställe av en kille som sedan föll offer för terroristens kulor. Men det enda vi talar om är preliminära resultat i jämna valkretsar.
”Vi reste oss upp och klarade hela loppet” säger Jens Stoltenberg från scenen. Han konstaterar att AUF har gjort en enorm valrörelse, med tanke på den ofattbara tragedin. Därefter kretsar samtalen kring staplarna på storbildsskärmarna.
Arbeiderpartiet gör sitt bästa lokalval på 24 år. Fredrikstad går från blått till rött styre – till stort jubel. Stoltenberg hyllar SV:s partiledare Kristin Halvorsen, som har meddelat sin avgång under kvällen. Stort jubel igen. Motsvarande scenario på en S-valvaka i Sverige känns avlägset.
Till baren ”Fisk og vilt” strömmar sanningssägarna när den officiella valvakan vägrar ta fart. AUF:arna fick fel, Oslo förblir blått. I baren framhävs avsaknaden av politik och karismatiska kandidater i Oslo som kan attrahera väljare på västkanten. Høyres framgång och FRP:s kollaps analyseras. Har Norge, i skuggan av Utøya, fått en partipolitisk förskjutning från FRP till Høyre som gör borgerligheten regeringsduglig?
Valutgången diskuteras, men det är en mening från den idylliska middagen i Sagene som inte försvinner. Vad hade hänt om terrorattacken 22 juli hade utförts av en islamisk terrorist? Hade min vän kunnat parkera vid caféet vid Youngtorget? Hade vi kunnat stormat in i Sagene samfunnshus utan identitetskontroll? Hade jag kommit in i Folkets Hus utan en kontroll av min ackreditering till valvakan?
Och hade Norges Arbeiderparti bemött terroristattacken med löften om mer öppenhet och mer demokrati? Vad hade hänt med de mer otrevliga delarna av Europas socialdemokrati, som flörtar med ”Blue Labour”?
Kvällen på ”Fisk og vilt” fortsätter. Respekten för Norges och Arbeiderpartiets svar på terroristattacken understryks.
Men på vägen hem till Sagene återkommer oron. Hur vaccinerad är Europas socialdemokrati för en terroristattack med andra förtecken än högerextremismens?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
