ledare Konservativa ÖVP blev den stora valsegraren i Österrike. Men De Gröna gick också framåt och vill bilda en turkos-grön regering. Den skulle vara historisk, men vilket land ska i så fall Österrike vara? Ett kristet ”heimat“, eller ett land som förmår att vara öppet mot omvärlden?

Nyvalet i Österrike är avgjort. Under söndagskvällen stod det klart att valets stora segrare är konservativa ÖVP som gick till val under namnet ”Sebastian Kurz lista“ och fortsatte att surfa på sin karismatiske partiledares popularitet. Socialdemokraterna är fortfarande Österrikes andra största parti, men gjorde sitt sämsta någonsin med knappt 22 procent av rösterna.

Nyvalet utlystes efter att Ibiza-skandalen spräckt koalitionen mellan konservativa ÖVP och främlingsfientliga FPÖ. Skandalens kärna är en flera timmar lång videoinspelning som visar hur FPÖ:s tidigare partiledare och Österrikes vice-kansler HC Strache försöker förhandla till sig illegala partibidrag genom att erbjuda en rysk oligark Österrikes största tidning, en public service TV-kanal och lukrativa statliga kontrakt. Korruption på högsta tänkbara nivå.

Valet verkar dock ha avgjorts av en helt annan skandal. FPÖ är ett utpräglat missnöjesparti. FPÖ:s väljare har inga stora förväntningar på de politiker som deras parti ägnat årtionden åt att misstänkliggöra och hetsa mot. Så Ibiza-skandalen gjorde inte särskilt stora avtryck i stödet för FPÖ under sommarens opinionsmätningar. Men bägaren verkar ha runnit över när det under de senaste veckorna visat sig att deras partiledare Strache också gjort lite vad han ville med partimedlemmarnas egna pengar. Avslöjandena om att HC Strache utöver sin lön fått 10 000 euro i månaden (över 100 000 kr) från partiet för ”utgifter“ har fått partimedlemmarna att rasa. Utöver det: 25000 i månaden i hyresbidrag. Och så vidare. HC Straches skräddarsydda kostymer, lyxklockor och extravaganta festande: allt betalat med pengar från partikassan.

Socialdemokraterna lyckades ökat avståndet till FPÖ, som förra valet låg hack i häl (mindre än en procentenhet skiljde de båda parterna åt i valet 2017).
Men SPÖ:s valresultat som helhet är uruselt. Knappt 22 procent och en förlust på 5 procentenheter sedan förra valet.

Det har varit en tuff valrörelse för socialdemokraternas nyvalda ordförande Pamela Rendi-Wagner. Hon var inte ens medlem i det socialdemokratiska partiet när hon utsågs till hälsominister i den dåvarande socialdemokratiska partiledaren Christian Kerns regering. Hon var mycket populär som minister, men var nog lika överraskad som alla andra när hon fick ta över partiledarskapet efter att Kern pekat på henne när han plötsligt avgick för ett år sedan.

Med nuvarande styrkeförhållanden skulle socialdemokraterna förmodligen förlora på att gå in i en storkoalition med ÖVP. Tyska SPD:s kräftgång i opinionen inspirerar inte.

Det mest överraskande resultatet stod De Gröna för. Förra valet hamnade de under 4-procentspärren och åkte ur parlamentet. Nu ökar de med enastående 10 procentenheter till strax över 14 procent. En förklaring till den stora ökningen är att De Gröna återhämtat sig efter en svår kris. Strax innan förra valet bildade den profilerade gröna politikern Peter Pilz ett eget parti, bland annat efter att ha anklagats för sexuella trakasserier. En annan förklaring till de grönas framgångar är förmodligen den Greta-effekt som kommer att påverka många val i Europa och runt om i världen den närmaste tiden.

Sedan 1949 har Österrike haft 21 regeringar. En gång, 1966-1970 var ÖVP ensam regeringspart. Under det röda 70-talet lyckade Bruno Kreisky vinna egen majoritet i tre val i rad. En gång, mellan 1983 och 1986, regerade SPÖ i koalition med FPÖ. Koalitionen sprack när Jörg Haider tog över FPÖ och partiet började resan mot att bli ett av Europas kanske mest högerextrema parlamentspartier. Alla andra regeringar har varit storkoalitioner mellan ÖVP och SPÖ. Men med nuvarande styrkeförhållanden skulle socialdemokraterna förmodligen förlora på att gå in i en storkoalition med ÖVP. Tyska SPD:s kräftgång i opinionen inspirerar inte.

Samtidigt verkar en fortsättning på ÖVP+FPÖ vara utesluten, efter att FPÖ deklarerat att de nu går i opposition.

Istället har De Gröna sagt sig villiga att bilda en turkos-grön regering. Den skulle vara historisk. Möjlig, men svår. De Gröna och ÖVP står på olika sidor i den fråga som alltmer splittrar alltfler europeiska länder. Vilket land ska Österrike vara? Ett kristet ”heimat“, eller ett land som förmår att vara öppet mot omvärlden, och som kan inkludera även inflyttade invånare i samhällsbygget?

Både ekonomiskt och mänskligt är dagens repressiva politik en återvändsgränd.

Allt mer befästa gränser är ohållbart för Österrike vars ekonomi är beroende av arbetskraftsinvandring, och stängda gränser är inte svaret på den globala flyktingkrisen. Svaret är globalt ansvarstagande för att förebygga och lösa konflikter, och ordnade och lagliga vägar för både flyktingar och migrantarbetare. Repressiva åtgärder som tillfälliga uppehållstillstånd och språktester för medborgarskap är inte svaret på integrationsutmaningen. Integration handlar om klassisk jämlikhetspolitik. Skolor som ger alla en chans, en inkluderande arbetsmarknad, bostäder som människor har råd att bo i.

De österrikiska socialdemokraterna ställer sig frågan: finns den politik som kan vinna både gröna, unga röster, och samtidigt vinna tillbaka de arbetarväljare som traditionellt sett röstat på SPÖ, men som de senaste valen till 60 procent röstar på FPÖ? Det är en överlevnadsfråga för fler än SPÖ.