ledare I januari sattes för första gången en kommunal skola under tvångsförvaltning. Det bör vara en väckarklocka för alla kommuner som har Skolinspektionen i hasorna.
Kommunala skolor som inte håller tillräckligt hög kvalitet i verksamheten kan inte stängas. Hur låga resultaten än är, hur stökigt det än är. Däremot kan de tvångsförvaltas av staten. Innan den 9 januari i år hade den åtgärden aldrig satts in. Då fick grundskolan Storvretsskolan i Botkyrka den inte särskilt smickrande positionen att vara först i Sverige med att utsättas för Skolinspektionens strängaste åtgärd. I beslutet från Skolinspektionen kan man läsa att skolan trots upprepade hot om viten sedan 2016 fortfarande inte kunnat säkra elevernas utbildning, bland annat när det gäller trygghet och studiero, att tillgodose det särskilda stödet och att anpassa undervisningen efter elevernas behov.
Skolinspektionen ska ha en eloge för att de bedömde att ytterligare hot om vite inte skulla vara tillräckligt för kommunen att ta sitt ansvar att göra något åt bristerna en gång för alla. Det är lika pinsamt för skolan och kommunen som det är befriande tydligt när Skolinspektionen skriver i beslutet att ”Huvudmannen har, trots vetskap om att det under lång tid funnits allvarliga brister på Storvretskolan, inte agerat på det sätt som krävts för att avhjälpa bristerna.”
Storvretskolan är därför nu under statlig drift; två skolinspektörer placerades på skolan i februari för att styra och leda verksamheten så att rättelserna från skolinspektionen görs. En ny tillförordnad rektor samt biträdande rektor har satts in som ytterligare insats och det kommer göras extra inköp av läromedel och digitala verktyg samt görs en uppbyggnad av skolbiblioteket. En uppföljning ska göras av Skolinspektionen senast åtta månader efter beslutet.
Tar man små konflikter slipper man större.
Tidningen Skolvärlden har nu besökt Storvretsskolan för en första lägesrapport. Det är mycket intressant läsning. Den nytillsatta tillförordnade rektorn Lillemor Bergquist berättar att ”eleverna i så hög grad saknade respekt för andra, både för vuxna och jämnåriga. Personalen hade tappat vad normala krav och förväntningar är i en skola. Det var i många fall en trött och uppgiven personalgrupp. Man ursäktade beteenden med diagnoser eller att eleverna hade en svår bakgrund” och beskriver samtidigt allt för många andra skolor med liknande problem som Storvretsskolan.
Nu jobbar Lillemor Bergqvist och hennes kollega Susanne Norman med att stärka lärarna, prioritera undervisningen framför allt och se till att skolans ordningsregler efterlevs och att det får konsekvenser om de inte gör det, utifrån inställningen att tar man små konflikter slipper man större. Tydlighet i struktur, ordning och ledning.
Klokt och klart som korvspad.
Vad som inte är lika klokt eller klart är varför Botkyrka kommun lät det gå så långt som till tvångsförvaltning? Hur har man kunnat veta om bristerna och ändå inte åtgärdat dem? I senaste avsnittet av Dagens Arenas podd intervjuas Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, och får frågan vad hon skulle gjort annorlunda i dag om hon kunnat. ”Vi hade behövt göra någon form av tvångsförvaltning lokalt”, svarar hon. Det hade varit intressant att höra varför de inte gjort det.
Men det är en utmärkt idé för alla de kommuner som vet med sig att Skolinspektionen hänger dem i hasorna med hot om vite eller övertagande av driften – ta ansvar för era skolor och tänk efter före, inte efter att verksamheten krackelerat.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
