I Expressen skrev krönikören Ulf Nilson om ”pursvenskarna”. Inspirationskällan tycks vara Thilo Sarrazins rasistiska bok ”Tyskland avskaffar sig självt” som går ut på att muslimer föder många barn och håller på att ta över Tyskland. Så här lät Nilson: ”Ja, herrejävlar, ibland får man ett obehagligt intryck av att många svenskar på något underligt sätt vill avskaffa sig själva.”

Ulf Nilson försäkrade att ”vi” inte skulle omvändas till islam, men att det nu var dags att försvara Sverige. Jimmie Åkesson kunde inte ha sagt det bättre. Att Nilson skriver den här rasistiska drapan är kanske inte en större överraskning. Däremot är Expressens publicering helt oförsvarbar. Det är en farlig glidning när redaktörer inte förmår identifiera rasism och låter rasteori på krönikeplats passera. Expressens ansvariga utgivare har att förklara hur det kommer sig.

”Känner du att ni har något ansvar för att det finns 200 extrema islamister här som är beredda att ta till våld?” Aktuellts Lennart Persson ställer frågan till Islamiska förbundets ordförande Omar Mustafa under nyhetssändning. I en handvändning kopplas samtliga muslimer i Sverige samman med extremisters agerande. Att SVT:s nyhetsankare väljer att använda sig av en sådan frågeställning visar att det inte bara är kvällspressen som står för den politiska glidningen.

Vi vet att bloggosfären är något annat. Den är överlusad av allt från konspirationsteorier om självmordsbombaren och hyllningar av dådet till islamofoba påhopp. Allt det här är svårt att stoppa har vi fått lära oss. Det är en sak. Men att det finns galenpannor i bloggvärlden betyder inte att övriga medier inte har ansvar att bära.

Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson förekommer frekvent i radio och teve som debattör. Han har också en privat blogg. Drygt ett dygn efter självmordsbomben i Stockholm publicerade han en närbild tagen på den nyligen, av sin egen bomb, dödade mannen. Gudmundsons kommentar var: ”En martyr dör som bekant med ett leende på läpparna. Avgör själv hur det gick med att komma till paradiset”. Det är inte förbjudet att vara raljant. Däremot är det djupt osmakligt och motbjudande att publicera en närbild på en död människa som har familj och barn. Publiceringen får mig att undra vad som kan vara privat i en politisk blogg tillhörande en för övrigt mycket politisk, offentlig opinionsbildare. Jag undrar helt enkelt vilka Gudmundsons egentliga åsikter är? De han skriver på ledarplats i SvD eller de han publicerar på sin blogg? Förväntar sig inte SvD att en ledarskribent ska befinna sig innanför åtminstone anständighetens gränser i sina så kallade privata bloggar.

Målet med terrordåd är att skapa oro, rädsla och splittring bland människor. Därför bär medier och opinionsbildare ett stort ansvar.