Robert Sjunnebo, Tom Aspengren

DEBATT Har vi idag en rättssäker prövning av rätten till sjukpenning? På LO-TCO-rättsskydd ser vi hur antalet avslag hos Försäkringskassan ökat markant vid dag 180. Möjligheten för sjuka att få rätt är nu så olika i landet att det är svårt att förstå hur domstolen kommit fram till sin slutsats, skriver Robert Sjunnebo, enhetschef och Tom Aspengren förbundsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.

Under den senaste tiden har Försäkringskassans arbete med att nå regeringens mål om ett längre sjukpenningsmål debatterats livligt. Senast i Svt-programmet Agenda där regeringens sjukpenningsmål diskuterades. Särskilt uppseendeväckande var uppgifterna om att enskilda handläggare ska ha missgynnats lönemässigt vid för få avslag på sjukpenning.

Debattören och ledarskribenten Hanne Kjöller var snabbt ute och ifrågasatte uppgifterna. Kritik riktades särskilt mot att stöd för Agendas inslag saknades. Kritikerna var däremot heller inte så noga med sin analys.

Vanligt förekommande i debatten är att som Hanne Kjöller hänvisa att enbart 3 procent får avslag på sin ansökan.

Denna statistik avser samtliga sjukfall och siffran säger därmed väldigt lite om vad som händer när den sjukes arbetsförmåga ska prövas vid dag 180 gentemot ett s.k. normalt förekommande arbete. De allra flesta sjukfallen är av kortare karaktär. Därmed ser statistiken helt annorlunda ut vid Försäkringskassans prövning vid dag 180.

Under perioden 2016-2017 har antalet avslag hos Försäkringskassan ökat markant vid dag 180.

Under perioden 2016-2017 har antalet avslag hos Försäkringskassan ökat markant vid dag 180. Hos LO-TCO Rättsskydd har antalet ärenden ökat med 73 procent från ena året till det andra.

Detta trots att reglerna inte förändrats jämfört med föregående år.

Det är även populärt att hänvisa till att förvaltningsrätterna i mycket liten utträckning ändrar Försäkringskassans beslut. Detta tar exempelvis Hanne Kjöller till intäkt för att Försäkringskassans beslut väsentligen är korrekta, men kan man förutsättningslöst utgå ifrån att domstolarnas domar är korrekta?

Inspektionen för socialförsäkringen kom 2014 ut med en rapport: Socialförsäkringsmål i förvaltningsdomstolarna. Skälet till att förvaltningsrätterna granskades var bl.a. för att ändringsfrekvensen skilde sig kraftigt åt mellan de olika förvaltningsrätterna. I Luleå var bifallsfrekvensen över 30 procent och i Stockholm och Uppsala var den 8 procent eller lägre. Sådana skillnader är naturligtvis problematiska ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Inspektionen gjorde tre viktiga iakttagelser.

  • Den första var att ändringsfrekvensen främst var kopplad till var i landet som den försäkrade bodde.

Någon annan förklaring kunde inte inspektionen hitta. Inspektionen konstaterade att det i de flesta socialförsäkringsmål finns ett stort bedömningsutrymme. Det finns utrymme för att tolka lagen på olika sätt utan att det går att slå fast vad som är rätt eller fel. När lagstiftaren lämnar över ett stort bedömningsutrymme till domstolarna blir tillämpningen mer oförutsägbar. Risk finns då också för olikformighet i tillämpningen.

  • Det andra var att parterna i socialförsäkringsmålen inte är jämnstarka.

Ändringsfrekvensen var starkt kopplad till om den försäkrade hade ombud eller inte. Enskild har typiskt sätt inte rätt till ombud i ett socialförsäkringsmål trots att den försäkrade på grund av sin sjukdom inte har samma möjligheter att försvara sina intressen.

  • Det tredje är att utformningen av domskälen i förvaltningsrätten påverkar individers benägenhet att överklaga men också möjligheten att få rätt.

Förvaltningsrättens domskäl är i regel mycket kortfattade och det är mot bakgrund av utformningen svårt att förstå hur domstolen kommit fram till sin slutsats.

Problemet förstärks ytterligare av att kammarrätterna i mycket liten omfattning beviljar prövningstillstånd i mål avseende sjukpenning.

Vid en genomgång kan konstateras att förvaltningsrätterna 2017 avgjorde 3 567 mål om sjukpenning. Sammanlagt inkom 787 överklaganden från privatpersoner till kammarrätterna. Enbart i 47 fall beviljas prövningstillstånd. Försäkringskassan fick däremot prövningstillstånd i 46 fall av totalt 68 överklagade.

Grundproblemet är att prövningen i såväl förvaltningsrätt samt kammarrätt många gånger utgår ifrån att Försäkringskassans bedömning är den rätta. Vår bestämda uppfattning är att de problem som Inspektionen för socialförsäkringen såg 2014 har förvärrats ytterligare.

Hanne Kjöllers kritik mot inslaget i Agenda sätter fingret på något mycket viktigt. Har vi idag en rättssäker prövning av rätten till sjukpenning? Är det rimligt att utgå från att sjuka människor ska kunna föra sin talan utan ombud? Finns det anledning att förändra ordningen med prövningstillstånd?

Robert Sjunnebo är  enhetschef, försäkringsrättsenheten, Tom Aspengren är  förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB