I spåren av finans- och eurokrisen står inte de gröna frågorna särskilt högt på beslutsfattarnas dagordning. Ändå är det just sambandet mellan miljö, ekonomi och demokrati som ter sig alltmer akut att inse – för jordens och allas vår överlevnads skull.
I morgon börjar FN:s stora miljömöte i Rio. Det är 20 år sen sist. Riomötet 1992 blev en avgörande milstolpe i det globala miljöengagemanget bland politiker, företag och folkrörelser.
”Jag skall aldrig glömma de stekheta junidagarna 1992 i Rio de Janeiro, vid den långa stranden av Atlanten. All världens miljörörelser, kvinnogrupper, forskare och solidaritetsaktivister var där, inklusive vår lilla trupp från Naturskyddsföreningen i Sverige. Seminarierna avlöste varandra i de jättelika tälten, och på kvällarna samlade tiotusentals människor till konserter och appellmöten i det tätnande tropiska mörkret”, skriver biologen och författaren Stefan Edman i en krönika.
Det lär vara där i Rio som Edman lyckades övertyga Göran Persson om miljöfrågans betydelse och visionen om det gröna folkhemmet började mejslas fram.
Det var Rio-mötet 1992 som på allvar gjorde begreppet ”Hållbar utveckling” politiskt laddat. Brundtlandkommissionens helhetssyn genomsyrade Rio-konferensen. Världens ledare började inse att kampen mot fattigdom och ekonomisk stagnation hör samman med kampen för miljön. Den tidigare motsättningen mellan ekonomiskt ansvar och ekologiskt ansvar löstes upp.
Det gav skjuts åt miljöarbetet. Från Rio kom klimatkonventionen (som senare ledde till Kyotoprotokollet om växthusgaser) liksom konventionen om biologisk mångfald. Principen att förorenaren betalar stadsfästes i Riodeklarationen.
Kanske viktigast av allt var Agenda 21 som ledde till ett engagerat lokalt miljöarbete runtom i världen. I Sverige gjorde Persson-regeringen miljardsatsningar i ”lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling” där cirka 160 kommuner deltog. Varenda skolbarn fick lära sig vad Agenda 21 var. Rio-konferensen förmådde göra miljökampen till en demokratikamp där medborgarnas delaktighet i besluten betonades.
Är det något vi skulle behöva i dessa tider av ekonomisk depression och växande demokratisk apati är det tron att världen faktiskt går att förändra. Miljö- och fattigdomskrisen är långt ifrån löst. Behovet av politik som ställer om samhällena i hållbar riktning är skriande.
Regeringen Reinfeldt uppvisar tyvärr minimal entusiasm för de gröna frågorna. Här finns ett gyllene tillfälle för den rödgröna oppositionen under ledning av Stefan Löfven. Snickra vidare på visionen om det gröna folkhemmet och fyll det politiska tomrummet med idéer om en grön ekonomi som ingjuter hopp och framtidstro! Låt Rio-mötet inspirera!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
