ledare Lärarbristen blir allt mer akut. Därför måste regeringen höja kraven för att komma in på lärarutbildningen, så att de många avhoppen minskar.

Redan  2015 kom larmet från dåvarande universitetskanslern om att bristen på lärare snabbt blir »dramatiskt större« när många tusen nyanlända barn skulle beredas plats i skolan. Om inget gjordes skulle cirka 30 000 lärare fattas år 2020.

Nu har det snart gått fyra år. Och lärarbristen växer. Den senaste prognosen från Skolverket varnar för att det kommer att saknas cirka 80 000 lärare 2031. Enligt Lärarförbundet fattas det nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare redan nu.

Skolverkets siffor visar att andelen behöriga lärare sjunkit från 72,7 procent 2015/16 till 70,5 procent 2018/19. För 25 år sedan hade över 90 procent av lärarna i grundskolan en fullgjord lärarutbildning, konstaterar lärarförbundets ordförande i en debattartikel i Arbetet (länk här ovan). Lärarfacken befarar att bristen ger ökad arbetstyngd åt de legitimerade lärarna.

Andelen behöriga lärare väntas gradvis sjunka under de närmaste tio åren

Och någon ljusning är inte i sikte. Istället väntas andelen behöriga lärare gradvis sjunka under de närmaste tio åren. Bakom siffrorna döljer sig också en otroligt stor dynamik; en ny omfördelning mot ännu större orättvisor. Redan nu finns lägst andel behöriga lärare i skolor där eleverna har lågutbildade föräldrar eller i skolor i glesare befolkade landsdelar. Detta samtidigt som Skolverkets siffror (2018) visar att föräldrabakgrundens betydelse för resultaten ökat med hela 27 procent från 1990-2015.

För skolor som förlorar dragkampen återstår att fylla luckorna med obehöriga lärare eller hyra via bemanningsföretag. Ännu har hyrlärare inte blivit lika vanligt som hyrsjuksköterskor och varken lärarförbunden eller arbetsgivarna SKL har noterat någon betydande aktivitet. Men kanske väntar de runt hörnet, om skolorna inte lyckas skapa vettiga arbetsvillkor.

Att 38 000 utbildade lärare redan lämnat yrket är en signal om att något är allvarligt fel. Ingen yrkesgrupp har sådan blandning av vind i seglen när de söker jobb och hård motvind när de väl har börjat.

Det behövs ytterligare 55 procent, cirka 8500 fler, nybörjare på lärarutbildningarna varje år för att nå Skolverkets mål om behöriga lärare, skriver UKÄ, Universitetskanslerämbetet, i en analys.  Det betyder minst 23 700 nybörjare varje år, eftersom avhoppen från lärarutbildningarna ligger runt 35 procent. (Jämfört med läkarlinjens 8 procent.)

De senaste tio åren har antalet nybörjare dock legat runt 13 000 per år, och antalet examinerade stadigt runt 8000 (8360 läsåret 2017/18). Så scenariot ovan är knappast sannolikt, konstaterar myndigheten.

Regeringen försöker kompensera med nya lönesatsningar till skolor i socialt utsatta områden, där förstelärare efter sommaren kan få uppemot 10 000 kronor mer i månaden. Men utfallet av detta är ännu ovisst och har mötts av både ilska och kritik.

Hösten 2019 är läget med andra ord inte särskilt ljust för den svenska skolan.

Lärarbristen kräver ett helt batteri av åtgärder för att bryta utvecklingen. Och förslag saknas inte:

  • I fyrpartiöverenskommelsen finns bland annat en skrivning om att utreda en statlig skola. Dock verkar detta vara förenat med oförändrat fritt skolval och därmed samma kundanpassning som redan bevisligen försämrat likvärdigheten.

Det nya statsbidraget för fler lärarassistenter kan, i kombination med tydliga yrkeskrav och en enhetlig utbildning, göra att yrkesgruppen är med och avlastar lärarna, skriver Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund i en blogg.

  • För att komma tillrätta med den skriande bristen på förskollärare behöver även de detaljerade behörighetskraven för obehöriga som söker utbildning via arbetslivet ändras.

Att ha jobbat som förskollärare minst 8 år av de senaste 15 åren för att kunna antas är en onödig och betydande flaskhals, om fler obehöriga förskollärare ska ta en förskollärarexamen, påpekar UKÄ.

Ska förskollärarna klara jobbet trots stor brist behöver även barnskötarnas arbetsvillkor bli betydligt bättre än i dag när mer än hälften jobbar deltid och 4 av 10 på visstid.

  • Men det kanske viktigaste förslaget handlar om höjda antagningskrav till lärarutbildningarna, som kan minska avhoppen och öka poängproduktionen.

På flertalet lärarutbildningar räcker det idag med lägsta betyg E för att komma in, trots tydligt samband mellan låga kunskaper och stora avhopp.

Universitets- och högskolerådet, UHR föreslår därför en modell med högre krav (lägst betyg C) för särskild behörighet för att studenterna ska vara bättre förberedda för högskolestudier och fler ta examen snabbare. Förslaget ligger för närvarande hos regeringen i väntan på beslut och vore ett viktigt och vettigt steg mot höjd kvalitet och färre avhopp.

  • En god nyhet är att breddad rekrytering till lärarutbildningen däremot inte ökar avhoppen, tvärtom. Om lärosätena i högre grad rekryterar studenter med goda gymnasiebetyg från miljöer med liten erfarenhet av högskolestudier kan avhoppen snarare minska.
  • En annan ljusglimt är även att intresset för lärarutbildningarna ökar, även om detta ännu inte syns i de faktiska ansökningarna.

Men sammanfattningsvis fortsätter lärarbristen sannolikt förvärras de kommande åren. För ekvationen går helt enkelt inte ihop. Och underskottet upphör varken genom att kräva att de som jobbar måste springa fortare eller genom de stora besparingar som även hotar skolan.

Lärarbristen handlar om utbildningen, om uppdraget, om arbetsvillkor och resurser. Men framförallt handlar den om eleverna. De största förlorarna är de barn och ungdomar som inte får det som forskarna säger är den enda verkliga chansen att utvecklas oavsett bakgrund.