Mänskliga rättigheter Organiseringen av kvinnliga småskaliga jordbrukare, arbetet med att avslöja hur AI-system skadar utsatta grupper och kampen mot förtryck av den hazariska minoriteten. Det är några av handlingarna som i år belönas med Right Livelihood-priset.
I dag offentliggörs årets mottagare av Right Livelihood-priset, även känt som det ”alternativa Nobelpriset”. Dagens Arena listar prismottagarna här.
Jalila Haider
Den hazariska människorättsadvokaten och aktivisten Jalila Haider tilldelas årets Right Livelihood-pris för sitt arbete med att skydda Pakistans mest utsatta grupper mot statlig repression, etniskt våld och patriarkala normer. I motiveringen står det att Jalila Haider har ”säkrat rättvisa för de tusentals som blivit utpekade eller ignorerade av makthavare, specifikt etniska, köns- och religiösa minoriteter samt flyktingar” genom att kombinera juridiskt arbete med gatuaktivism och lokal mobilisering.
Ett exempel på hennes aktivism är när hon 2018 ledde en sju dagar lång hungerstrejk mot attentaten mot den hazariska minoriteten. Aktionen tvingade arméchefen att förhandla direkt med hazariska kvinnor och det ledde till en varaktig nedgång i attacker mot gruppen. Tack vare hennes advokatbyrå har mer än 600 politiska aktivister och människorättsförsvarare återfått sin rörelsefrihet. Och hennes organisation ”We the Humans” har hjälpt över 400 änkor till terroroffer att uppnå ekonomisk självständighet.
The Rural Women’s Assembly
Organisationen The Rural Women’s Assembly (RWA) tilldelas priset för sitt arbete med feministisk agroekologi och frösuveränitet. Det är en transnationell, självorganiserad rörelse med över 178 000 kvinnliga småskaliga jordbrukare i elva länder i södra Afrika. Jordbrukarna förenas i att ”försvara land, fröer och kroppslig autonomi mot företags jordbruksnäring och patriarkalt berövande”, står det i motiveringen.
Enligt juryn utmanar RWA företagens kontroll över regionens matsystem samtidigt som de stärkt samhällens motståndskraft mot klimatchocker. Man har etablerat flera platser för fröförökning och dokumenterat hundratals inhemska fröer, vilket försvarar traditionella frösystem mot kommersialisering. Organisationen har, framhåller juryn, lyckats lyfta kvinnor som länge exkluderats från att äga land ”till att bli en förenad och beständig politisk röst”. Den rösten bidrog till en zambisk lag 2016 som slår fast att kvinnor ska tilldelas mark på lika villkor.
Timnit Gebru
Den amerikanska AI-forskaren Timnit Gebru tilldelas årets Right Livelihood-pris för att ha utmanat maktkoncentrationen inom artificiell intelligens. Enligt juryn är hon en pionjär inom digital teknologi ”som är rotad i rättvisa, levd erfarenhet och mänsklig handlingskraft.”
Timnit Gebru är grundaren till Distributed Artificial Intelligence Research Institute (DAIR) som arbetar med att avslöja skador som AI-system redan orsakar i människors vardagsliv, särskilt bland grupper som utsätts för exkludering och diskriminering. Juryn menar att Timnit Gebrus forskning har bidragit till att omforma den internationella debatten om hur och i vilka syften AI utvecklas och regleras. Hon var också medgrundare till Black in AI som ska öka närvaron av svarta personer inom området.
Hon lämnade sitt födelseland Etiopien vid 15 års ålder under kriget mellan Etiopien och Eritrea som pågick mellan 1998 och år 2000. Hon fick senare asyl i USA. I motiveringen står det att Timnit Gebrus erfarenheter av diskriminering under sitt liv formade hennes förståelse för att forskning och teknologi inte är neutralt utan kan reproducera existerande orättvisor. Hon fick sparken av Google, där hon var en av cheferna för AI-etik, efter en dispyt över en vetenskaplig artikel där hon varnade för riskerna med stora språkmodeller.
– Jag är mycket hedrad, särskilt över att de människorättsliga aspekterna av mitt arbete uppmärksammas på det här sättet. Jag hoppas att detta erkännande visar andra forskare och ingenjörer att vetenskap kan förenas med mänskliga rättigheter, säger Timnit Gebru i ett pressmeddelande.
Georgian Young Lawyers’ Association
Den georgiska människorättsorganisationen Georgian Young Lawyers’ Association, GYLA, tilldelas priset för sitt arbete med att försvara demokratin och mänskliga rättigheter i landet. Den grundades 1994, efter att Georgien blev självständigt från Sovjetunionen, och är Georgiens äldsta och mest framstående människorättsorganisation. Juryn framhäver att den har haft stor betydelse för landets demokratisering.
Nyligen har regeringen genomförs razzior mot civilsamhällesorganisationer och GYLA är bland de sista icke-statliga organisationerna som är verksamma i Georgien i dag. Innan de senaste årens demokratiska bakslag arbetade organisationen med allt från att tillhandahålla rättshjälp på gräsrotsnivå till att upprätthålla mänskliga rättigheter på nationell och internationell nivå. Men på grund av de nya lagarna mot ”utländska agenter” – som riktar sig mot organisationer som får finansiering från utlandet – har GYLA tvingats minska sin verksamhet och fokusera på att dokumentera kränkningar av mänskliga rättigheter och driva strategiska rättstvister.
– I ett land där utrymmet för oliktänkande fortsätter att krympa har GYLA aldrig slutat att ställa upp. I rättssalar, i byar och för människor som inte hade någon annanstans att vända sig. Detta pris erkänner vad georgierna redan vet: GYLA är den georgiska demokratins ryggrad, säger Ole von Uexkull, verkställande direktör för Right Livelihood, i ett pressmeddelande.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
