debatt Riksmötets öppnande idag omgärdas samtidigt av speciella ceremonier. Men monarkin står i kontrast till idealen om jämlikhet och folkstyre. Därför borde talmannen, inte kungen, öppna riksmötet, skriver Republikanska föreningen.
I dag samlas den nyvalda riksdagens ledamöter för att påbörja sitt första arbetsår, ett så kallat riksmöte. Det är en högtidlig och symbolisk händelse för den svenska demokratin. I regeringsformen slås fast att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket” och att ”riksdagen är folkets främsta företrädare”.
Riksmötets öppnande omgärdas samtidigt av speciella ceremonier. Innan det formella öppnandet förväntas ledamöterna delta i en gudstjänst i Storkyrkan tillsammans med kungafamiljen (eller i en sekulär ceremoni anordnad av Humanisterna). Därefter anländer kungen till riksdagen i en beriden eskort. När han träder in i kammaren reser sig den demokratiskt valda församlingen, och de folkvalda förväntas sjunga kungssången. Först därefter börjar själva öppnandet.
Har inte tillsatts efter kompetens
Det är dock inte talmannen eller någon annan folkvald företrädare som formellt öppnar riksmötet. Den uppgiften har i stället kungen, som också håller ett tal inför riksdagen. Han är den ende innehavaren av ett statligt ämbete som varken har tillsatts genom demokratiska val eller efter principen om kompetens och duglighet. Ceremonin avslutas med nationalsången innan kungafamiljen lämnar plenisalen och riksdagsarbetet kan börja.
Sverige är en demokrati med allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och direkta val. Valdeltagandet är högt och medborgarna har många möjligheter att påverka politiken. Demokratin är dock historiskt sett relativt ung.
Från slutet av 1800-talet pågick en intensiv kamp för rösträtten, som först genomfördes för män och senare även för kvinnor. Bland motståndarna fanns monarkins företrädare. Efter demokratins genombrott anpassades monarkin till det nya samhällssystemet, och sedan 1970-talet har kungen begränsade formella befogenheter.
Ändå finns monarkin kvar som en del av det politiska systemet. Regeringen sammanträder ibland i konselj under kungens ordförandeskap för att hålla honom informerad om rikets angelägenheter. Vid regeringsskiften hålls en särskild konselj inför statschefen. Kungen är även ordförande vid sammanträden med utrikesnämnden. Kungafamiljen har dessutom en betydande informell makt genom sin starka ställning i medierna.
Trots att Sverige numera är en demokrati står statschefsämbetet alltså fortfarande utanför det demokratiska systemet. Monarkin är en kvarleva från en fördemokratisk tid och den strider mot demokratins grundläggande principer.
Medier upphöjer kungahuset
Kungahusets framtid är beroende av allmänhetens stöd, och hovet har därför ett intresse av att förmedla en positiv bild av kungafamiljen. Genom medierna lever bilden av kungahuset som en oförarglig och upphöjd institution kvar.
Monarkin påverkar därmed demokratin även på ett symboliskt plan. En ärvd samhällsposition som omges av ceremonier, nationell mystik och underdånighet står i kontrast till idealen om jämlikhet och folkstyre. Alla offentliga ämbeten borde vara öppna för alla medborgare och tillsättas genom demokratiska processer, inte genom släkttillhörighet.
Sverige kan fullborda demokratin genom att införa republik. Ett första steg kan tas redan i dag. Ceremonin vid riksmötets öppnande ger intrycket att riksdagen får sin auktoritet från kungen, snarare än från folket. Det är svårt att förena med principen att all offentlig makt utgår från folket.
Det finns en person som kan symbolisera folkstyre, likhet inför lagen och det öppna samhället. Därför riktar vi i Republikanska föreningen en uppmaning till talmannen: Be kungen att stanna hemma och öppna riksmötet själv!
Niclas Malmberg, ordförande Republikanska föreningen och tidigare riksdagsledamot
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
