summering Klimatrörelsen var bäst, och Trump sämst under 2019, tycker Jesper Bengtsson som tar Annika Norlin med sig in i nästa decennium.

Vad var det bästa med 2019?

Gäller frågan politiken är den nästan omöjlig att besvara eftersom 2019 känns som ett år då nästan allt gått åt fel håll. Klimatet, demokratin, det offentliga samtalet. Har det gått åt rätt håll på något av dessa områden? Är det inte i själva verket så, att de kassa trenderna på dessa områden får allt fler att sluta sig i det lilla, det privata, och karva ut det bästa av situationen? Men sedan slår det mig… motståndet. Ja, herregud vilket uppvaknande 2019 var. Greta Thunberg, förstås, och hela den klimatrörelse hon blivit en symbol för. Men även alla proteströrelser och stora demonstrationer. Den allt öppnare kritiken mot världens diktaturer. Om 10-talet var rätt mörkt, kanske 2019 var året som kickade igång det nya, framåtsyftande.

 

Vad var det sämsta med 2019?

Det är ju enklare, då. Trumps sätt att styra USA får vara det första, och kanske bästa exemplet. Men Kina växande makt skulle lätt kvala in på listan. Och Erdogan, Putin och alla de andra. Men låt oss, som en oss närstående monark brukar säga, vända blad nu. Gå vidare.

 

Vad vill jag ta med mig att lyssna på till det nya decenniet?

Allt Annika Norlin gjorde under 10-talet kommer vara framtidens klassiker. Poesi, gestaltning, humor, mörker. Ingen hittar så vackra mollackord. Det var tyst under några år, men comebacken med plattan Däggdjur.

”Inte som en slägga
Utan som en svagt upplutande backe
Kommer det att hända
Det ska hända dig med”

Jo, Däggdjur måste vara ett av årtiondets bästa album. Om det nu heter album längre.