ledare Det som händer i Göteborg kan bli ett hårt slag mot kultur och folkbildning.

Säg ordet studieförbund och många av oss får genast bilder på näthinnan. Akvarellkursen, teateruppsättningen eller replokalen. Italienska för nybörjare, läsecirkeln eller kursen i mötesteknik. Studiecirkeln är djupt rotad i det svenska samhället.
Ett beslut i Göteborg kan ändra på det.

Studieförbundens verksamhet finansieras av staten, av kommuner och regioner samt av deltagarna själva. Målen med statens bidrag är att:

  •  stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  • bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  • bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället 
  • bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

De är mål som passar väl ihop med den vanliga bilden av studieförbundens verksamhet. Men i Göteborg har Moderaterna, Liberalerna och det lokala partiet Demokraterna (M, L och D) nu drivit igenom helt nya regler för det kommunala stödet till studieförbundens verksamhet. Det är inga små saker det handlar om. 

Demokratimålet är kvar, men i stället för att ge fler möjlighet att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen får studieförbunden nu mycket mer konkreta mål om att öka jämställdhet och förbättra integration. Utbildnings- och bildningsnivån ska fortfarande höjas, men nu i syfte att ”skapa möjlighet till inträde på arbetsmarknaden”. Målet som handlar om kulturlivet stryks helt. 

Det här är en radikalt ny syn på studieförbund och deltagare. Ska pensionären som ändå inte har något inträde på arbetsmarknaden att se fram emot stoppas från kursen om datoranvändning i vardagen? Och ska den som redan har ett jobb inte längre kunna delta i en kurs i spanska eller konfliktlösning på torsdagskvällarna? Blir det någon akvarellkurs alls?

Låt oss hoppas att de styrande i Göteborg förstår vikten och innebörden av demokratimålet och hur viktig studieförbundens verksamhet är i det sammanhanget. Alldeles oavsett om det handlar om språkkurser eller teater.

Make eye contact and small talk.
Det är ett av den amerikanska historieprofessorn Tim Snyders råd för att stärka demokratin i boken On tyranny, 20 lessons from the twentieth century. Alla som varit i ett sammanhang med nya människor vet att det är så vi börjar. Ögonkontakt. Småprat. Första stegen till kontakter, diskussioner och samtal.

Undersökningar visar hur åtta av tio cirkeldeltagare lär känna nya människor som de diskuterat aktuella frågor med. Hos studieförbunden möts människor med olika erfarenheter och olika bakgrund. Med en mer instrumentell och mätbart nyttobaserad syn på studieförbundens verksamhet riskerar det att gå förlorat. Om verksamheten ska inriktas på att skapa möjlighet till inträde på arbetsmarknaden försvinner studiecirkeln som en plats där den utan jobb träffar och knyter kontakter med människor som redan har ett jobb. 

I bakgrunden finns flera uppmärksammade fall av fusk med bidrag och deltagarlistor. Sådant har fått Folkbildningsrådet, som står för fördelning av statsbidrag till studieförbunden, att skärpa kontroller och uppföljning. Det är rimligt och viktigt för studieförbundens legitimitet, även om Folkbildningsrådet själva skriver att det framför allt handlat om uppdagat ”slarv och om verksamhet som inte helt genomförts i enlighet med statsbidragsvillkoren”. 

Det M, L och D försöker göra är något helt annat. De skriver att det handlar om att ”att inga medel ska gå till odemokratiska krafter”, men i praktiken inför de regler som riskerar att inskränka eller helt förändra studieförbundens verksamhet. Om detta får spridning till fler kommuner är det mycket illavarslande och ett hårt slag för kultur och folkbildning.