En nödvändig utveckling som går åt fel håll

Ledare Allt fler kommuner försöker få bukt med den upplevda otryggheten på offentliga platser genom att anlita ordningsvakter. Eftersom polisens resurser inte räcker till är det nödvändigt, men det finns problem med utvecklingen.

»Vi håller på att få en kommunalisering av polisen som växer fram underifrån och i annan skrud. Nu börjar organisationsstrukturer formas. Utvecklingen är inte oproblematisk/…/Men har kommunerna ärligt talat något alternativ?«  frågar sig  ledarskribenten Lydia Wålsten i SvD angående att allt fler kommuner anlitar privata ordningsvakter.

Svaret på den retoriska frågan är nej, kommunerna har inget annat val än att ta detta ansvar för sina invånare och staten har inget annat val än att se det hända. I många kommuner har man valt att komplettera polisens arbete med att anlita ordningsvakter, i praktiken blir de ofta en slags ställföreträdande poliser.

Visst är det beklagligt att polisen inte räcker till, det är till och med mycket oroväckande. Men i väntan på att fler poliser utbildas och färre poliser lämnar sitt yrke måste ordningen upprätthållas av någon.

Och det är inte bara på offentliga platser som ordningsvakterna behövs. Det finns till exempel gott om skolor runt om i landet som är nödgade att använda en del av budgeten för att anlita ordningsvakter i skolan.

I torsdags kom Brottsförebyggande rådets rapport Skolundersökningen om brott 2017, som visar att den vanligaste platsen för elever i årskurs nio att utsättas för misshandel, hot och sexuella kränkningar är skolan.

51 procent av eleverna uppger att de varit utsatta för brott under de senaste tolv månaderna. Det är horribla siffror. Skolan ska vara en trygg plats, men är istället den plats som skapar otrygghet. Hur absurt det än verkar att behöva anställa ordningsvakter på en skola för att skapa lugn och förebygga brott, är det bra att det sker vid behov.

I Stockholm har man handplockat 18 ordningsvakter som fått specialutbildning och nu fungerar som mobila ordningsvakter, vilket betyder att de utifrån en daglig analys arbetar stadsövergripande, alla dagar mellan 12.00 och 23.00. De ska få avvisa och omhänderta personer som stör den allmänna ordningen.

Projektet ska utvärderas efter årsskiftet, men redan nu har det blågröna styret lovat ytterligare satsningar på projektet, som ska resultera i 100 mobila ordningsvakter i slutet på 2019. Andra kommuner har liknande satsningar.

Denna höst antogs 791 personer till polisutbildningen, av 9 594 sökanden.

Visst finns det mycket som är problematiskt med att bevakningsbranschen växer och att ordningsvakter anlitas för att förebygga brott och upprätthålla ordningen i samhället istället för att poliser gör det.

Bevakningsföretagen tjänar stora pengar på vårt behov av trygghet. De som har råd att anlita ordningsvakter, skyddas, men resten då? Fler brott blir fler jobb till ordningsvakterna – hur påverkar det deras arbetsmetoder?

Ordningsvakter som är för dåligt utbildade och har egna ordningsproblem, men som tycks få härja fritt, är ett rättssäkerhetsproblem och beskrivs detaljerat av författaren Pia Gadd, som varit nämndeman i 19 år, i sin bok Domstolen (2017).

Men det finns ett glapp mellan verkligheten och politikernas vision som måste fyllas. Poliserna är för få, brotten är för många och otryggheten är för stor.

Glädjerubriker som säger att det är rekordmånga som sökt polisutbildningen betyder i praktiken inte mycket. Denna höst antogs 791 personer till polisutbildningen, av 9 594 sökanden.

Ordningsvakterna fyller en funktion och kommunerna tar sitt ansvar som anlitar dem. Nu behöver staten ta samma ansvar för sina invånare och se till att vi får en stark och stor poliskår, så att ordningsvakterna slutar behövas.