Segregation I flera av Europas storstäder går vänstern framåt. I Stockholm har stödet för Vänsterpartiet fördubblats sedan 2010. En möjlig förklaring är den tuffa bostadsmarknaden, enligt en forskare.
– När det kommer till att skaffa sig en bostad är det ibland misär. Då skyller man på kapitalismen, säger Bo Malmberg, professor i geografi vid Stockholms universitet.
I Sveriges fyra största städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala har de rödgröna partierna haft det politiska styret sedan valet 2022. I Stockholm har Vänsterpartiet gått starkt framåt i de senaste kommunvalen. Från knappt 7,5 procent i valet 2010 till drygt 15 procent 2022. Samtidigt har Miljöpartiet suttit vid makten i staden under tolv år, i olika konstellationer. I SCB:s partisympatiundersökning i juni uppgav 12,1 procent av stockholmarna att de skulle rösta på Miljöpartiet i riksdagsvalet i år. I valet 2022 fick partiet 6 procent av rösterna i Stockholms stad.
Den rödgröna vågen syns även ute i Europa. I förbundsdagsvalet i Tyskland 2025 blev vänsterpartiet Die Linke största parti i Berlin. I Köpenhamn fick de gröna vänsterpartierna Enhedslistan och Socialistisk folkeparti flest röster i kommunvalet 2025, med 22,1 respektive 17,9 procent.
Samtidigt vinner Sverigedemokraterna väljarstöd ute på landsbygden i Sverige. I en undersökning av Ekot efter förra valet, där man jämförde röstandet i landsbygds- och storstadskommuner, fick Sverigedemokraterna 26 procent av rösterna i glesbygd mot bara 16,3 procent i städer. Eva Andersson, professor i geografi vid Stockholms universitet, har i sin forskning tittat på hur olika typer av livsbanor, vilka vägar individer följer från födsel till ålderdom, samvarierar med röstbeteende.
– Tittar man på en skala från storstad till landsbygd, då ser man att det skiljer sig tydligt mellan Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Det finns också andra regionala skillnader, det handlar inte bara om stad och land. Till exempel är det betydligt lägre andel i norra Sverige som röstar på Sverigedemokraterna än vad det är i södra Sverige, säger Eva Andersson.
Stockholm speciellt
Att det kan se så annorlunda ut i olika områden beror till stor del på sammansättningen av befolkning. Centralt i storstäderna finns det fler unga studenter. Lite längre ut i närförorterna finns unga medelinkomsttagare i flerfamiljshus. Sedan kommer områden med välbeställda villaägare, till exempel Danderyd, och utsatta grupper i förortsområdena. Medelinkomsttagare i villa finns ofta längre ut från stadskärnan och sedan ökar andelen människor med låga inkomster ju längre ut på landsbygden man kommer.
Eva Anderssons forskning visar också att segregationen ökar med åldern. Mellan 25-35 tenderar vi att bo mer blandat, oftare i hyresrätt, men så fort man köper ett hus ökar segregationen och håller i sig under hela livsloppet. Attityder till mångfald av etniska grupper beror i stort på vilken geografisk kontext man bor i, framhåller hon. Där det finns mycket mångfald är man mer tolerant och tvärtom. Det finns också studier som visar att de som bor i hyresrätt röstar mer vänster, framhäver Eva Andersson. Samtidigt som höginkomsttagare tenderar att rösta på Moderaterna. Frågor som boräntor och ränteavdrag är kanske inte särskilt viktiga för hyresgäster, men viktigare för de i villa, spekulerar Eva Andersson.
Stockholm är också väldigt speciellt. Samtidigt som det finns hög segregation i staden finns det områden där man ändå bor mer blandat än vad man gör i villadominerade områden.
– Övergripande har man gemensamma attityder, normer och röstvanor som befolkningen man bor bland. Man gör och tolkar verkligheten som de man bor närmast, det kallas grannskapseffekter, säger Eva Andersson.
Olika missnöjen
Hennes kollega Bo Malmberg, professor i geografi vid Stockholms universitet, lyfter att det finns flera olika begrepp som förklarar skillnaderna mellan storstad och landsbygd. Ett av dem är ”Left Behind Places”. Den intensiva ekonomiska och tekniska utvecklingen är i stor utsträckning koncentrerad till storstadsområdena, men områden som inte berörs blir kvar i periferin. Vad man är missnöjd med kan skilja sig mellan stad och land.
– Det man är missnöjd med i storstäderna är situationen på bostadsmarknaden. Du kan tjäna mycket pengar när du bor i storstan, men när det kommer till att skaffa sig bostad är det ibland misär. Man kan få betala tre miljoner för några futtiga kvadratmeter, säger Bo Malmberg.
Tidigare var inte bostadsfrågan något som mobiliserade vänstern. Men i dag finns många radikala unga i Sverige och i Europa som är upprörda över situationen.
– Då skyller man på kapitalismen. Airbnb och sådana intressen som driver och ligger bakom bostadskrisen. Det gäller generellt i alla städer. Det är tuffa förhållanden för unga, påpekar Bo Malmberg.
Olycklig utveckling
Samtidigt har storstadsborna tillgång till affärer, tjänster och ett konsumtionsliv som lyser med sin frånvaro på landsbygden. Utvecklingen med segregationen och de olika röstbeteendena är i sig olycklig, menar både Eva Andersson och Bo Malmberg.
– En viss typ av tankemönster förstärks av segregationen. Det blir svårt att komma överens för att hantera olika frågor som berör oss alla, om vi har så olika uppfattningar av hur världen fungerar och inte möter människor med andra uppfattningar, säger Bo Malmberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
