Krönika Arbetsmarknadspolitiken har knappt debatterats i valrörelsen, trots att arbetslösheten stigit med nästan 100 000 personer under mandatperioden. Det kan få konsekvenser efter valet. Ett regeringsskifte räcker inte för att byta linje, eftersom Centern, ett av de tänkbara samarbetspartierna, vill skära hårdare än Tidöregeringen, skriver German Bender.
När vi på Arena Idé för tredje valet i rad granskade riksdagspartiernas arbetsmarknadspolitik kunde vi konstatera att partierna sitter ganska still i båten vad gäller arbetsrätten.
Bara två partier har skarpa förslag. Vänsterpartiet vill ta bort arbetsgivarnas rätt att undanta tre personer från turordningen och förbjuda hyvling. Liberalerna vill förlänga provanställningar från sex till tolv månader och se fler undantag från turordningsreglerna.
Övriga partier vill i dag stå fast vid den arbetsrätt som förhandlades fram som en följd av Januariöverenskommelsen 2019 och det nya huvudavtalet mellan ett flertal av arbetsmarknadens parter som trädde i kraft 2022.
Centern till höger
Den politiska dragkampen har i stället flyttat till fyra frågor som avgörs under nästa mandatperiod: Arbetsförmedlingen, a-kassan, karensavdraget och arbetsmarknadsåtgärderna. I samtliga går skiljelinjen mellan höger och vänster – och i flera av dem hamnar Centerpartiet till höger om den regering partiet säger sig vilja byta ut.
Ta Arbetsförmedlingen. Antalet kommuner med fast bemannade kontor har halverats sedan 2019, från 170 till 81. Det betyder att bemannade kontor endast finns i 28 procent av landets kommuner. I 83 kommuner finns myndigheten inte alls. IFAU visade i oktober 2024 att de som anvisats till åtgärden ”Rusta och matcha”, trots en dyrare insats, varken kom snabbare i arbete eller började studera oftare än andra arbetssökande. För dem som står längst från arbetsmarknaden blev insatsen 70 procent dyrare än Arbetsförmedlingens egna program.
Pengar i sjön – eller snarare i företagsägarnas fickor.
Vill avveckla myndigheten
Ändå vill två partier gå vidare i att avlöva Arbetsförmedlingens ansvar och verksamhet. Kristdemokraterna vill avveckla myndigheten och lägga över jobbmatchningen på kommunerna. Centerpartiet vill att den arbetsförmedlande delen på sikt ska avvecklas helt.
Synen på a-kassan och aktivitetsstödet skiljer sig kraftigt mellan de politiska grupperingarna. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet motsätter sig den avtrappning av ersättningsnivåerna som Tidöpartierna drivit igenom – vilket skedde trots ett uttryckligt löfte från Sverigedemokraterna i förra valet om att inte försämra a-kassan.
Vänsterpartiet vill därutöver höja både den högsta dagpenningen och grundbeloppet samt lägga ersättningen på 80 procent under hela perioden. Centerpartiet drar åt motsatt håll och kräver en brantare avtrappning än den som gäller sedan den 1 oktober 2025.
Centern säger nej
Karensavdraget har blivit valets tydligaste klassfråga, eftersom många tjänstemän kan sköta delar av jobbet hemifrån vid lättare sjukdom medan undersköterskor, busschaufförer, poliser och andra stora yrkesgrupper inte kan det. LO har pressat Socialdemokraterna att anta ett slopat karensavdrag som vallöfte och får stöd av Miljöpartiet och Vänstern, medan det potentiella samarbetspartiet Centern säger nej. En reform som påtagligt skulle förbättra tillvaron för hundratusentals, kanske miljontals, människor svävar alltså i betydande ovisshet även om Socialdemokraterna blir regeringsbildare.
En fråga som knappt har nämnts i valrörelsen gäller de regionala skyddsombuden, som i dag saknar tillträdesrätt till arbetsplatser med kollektivavtal där facket inte har medlemmar. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill utvidga tillträdesrätten, vilket också föreslogs i en statlig utredning 2022. Tidöpartierna och Centerpartiet avfärdar förslaget.
Den politiska skiljelinjen blir tydligast om man räknar kronor och ören.
Inte till höger i allt
Tidöregeringens anslag för arbetsmarknad och arbetsliv (utgiftsområde 14 i statens budget) låg på drygt 91 miljarder kronor 2026. Socialdemokraterna ville lägga ytterligare 2,8 miljarder, Miljöpartiet 1,4 och Vänsterpartiet 5,6. Centerpartiet ville dra ned anslaget med hela 15,8 miljarder kronor, genom att skära i a-kassan, lönebidrag och Samhall, Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.
Centerpartiet står inte till höger i allt. När det gäller arbetskraftsinvandring röstade partiet tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej till det skyhöga lönegolvet på 33 390 kronor i månaden (motsvarande 90 procent av den svenska medianlönen). Partiets motiv är att man vill värna företagens rekryteringsbehov, särskilt i regioner med lägre löneläge.
Det förändrar inte huvudslutsatsen. Den 13 september finns en möjlighet att avsluta ett styre som skurit i a-kassan, monterat ned Arbetsförmedlingens närvaro och i praktiken struntat i arbetsmarknadsåtgärder som faktiskt kan hjälpa människor i jobb.
Men det spelar roll vilka partier man röstar på. En röst på Centerpartiet gör det svårare att ändra kurs från Tidöpartiernas arbetsmarknadspolitik.
German Bender är utredningschef på Arena Idé
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
