Ledare Allt är inte nattsvart, i USA har inflationen saktat ned, men regeringen gör för lite för att kompensera de som behöver det bäst.
Inflationen slog tvåsiffrigt för december – 10,2 procent enligt KPIF. Det är den högsta uppmätta siffran sedan 90-talskrisen. Räknar vi dessutom in räntorna är prisökningstakten som belastar hushållen 12,3 procent. Livsmedelspriserna har på ett år ökat med 18,6 procent. Elpriserna har på ett år ökat med 45 procent. Situationen är akut för många hushåll.
De enskilt största faktorerna bakom prisökningarna är kriget i Ukraina och – vädret. Mer el går åt till uppvärmning under vintern. Trots att det inte varit så kallt som de brukar stod elpriserna för den absolut största delen av prisökningarna i december. December är också en månad då vi brukar konsumera mer än vanligt, vilket bidrar till inflationen.
Vi styr inte vädret, men vi kan styra vår elförbrukning, vår elproduktion, vår modell för prissättning och beskattningen av elbolagens vinster
För att bekämpa inflationen har Riksbanken mer än fördubblat styrräntan på ett år och väntas höja ytterligare. Tyvärr talar dagens inflationsbesked emot att Riksbanken slår av på takten, trots de negativa konsekvenser räntehöjningarna får för sysselsättning, bostadsbyggande och klimatinvesteringar.
Samtidigt gör finanspolitiken alldeles för lite för att stötta de hushåll som drabbas värst av prisökningarna. Elstödet kommer sent och ska dessutom sekretessbeläggas, trots kritik från Lagrådet. Regeringens ovilja till transparens handlar troligen om att de redan från början räknar med att de är de stora elförbrukarna med högst inkomster som kommer få ut mest av stödet.
Istället borde man satsa på låginkomsthushåll och barnfamiljer genom exempelvis höjt barnbidrag, minskade offentliga avgifter för exempelvis förskola och hemtjänst och låta hushåll med försörjningsstöd ta del av bostadsbidrag. Sverige sticker ut i sin passivitet när det gäller stöd till hushåll med minst marginaler.
Men allt är inte nattsvart. Inflationen i USA har saktat ned i ett halvår samtidigt som de har en stark arbetsmarknad. Det amerikanska exemplet visar att man inte måste tvinga ner hushållens ekonomi på knä för att få bukt med inflationen. Bränslepriserna som var på alla politikers läppar under valrörelsen minskar och bidrog till och med negativt till inflationen för december.
I grunden och botten är inflationen ett symptom på en energikris. Vi styr inte vädret, men vi kan styra vår elförbrukning, vår elproduktion, vår modell för prissättning och beskattningen av elbolagens vinster. Europa har också minskat sitt energiberoende av Ryssland i rekordfart. Importen av rysk gas har minskat med 90 procent sedan kriget inleddes. Priserna är högre än de var 2021 men de kommer sannolikt inte öka ännu mer när omställningen från rysk fossil energi väl är fullbordad.
Det talar för att inflationen kommer att vara tillfällig, och att den bäst bekämpas med andra medel än fortsatta räntehöjningar. Snart tittar även Riksbanken på väderleksrapporten för att förstå hur priserna utvecklas framöver.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
