Svala Ebba och burduse Bert ska turnera land och rike runt och erbjuda sina cirkuskonster Men att låta Bert Karlsson lyfta Kristdemokraterna är en behandling som kan vara skadligare än sjukdomen.

Ebba Busch Thor + Bert Karlsson = sant. Det låter som pitchen till en teveserie men är på riktigt. I veckan meddelade Kristdemokraterna att partiet nu tar hjälp av Ny demokrati-grundaren för att försöka lyfta sig över fyraprocentsspärren. Snacka om desperat läge.

Den svala Ebba och den burduse Bert ska alltså turnera land och rike runt och erbjuda sina cirkuskonster. Exakt vad Sveriges egen Donald Trump har att erbjuda KD är osäkert, men Busch Thor talar om att partiet måste bli bättre på att kommunicera sina hjärtefrågor.

Valet av Bert Karlsson är knappast någon slump, utan en inbjudande blinkning åt Sverigedemokraternas sympatisörer.

Jag måste gnugga mig i ögonen för att inte känna mig teleporterad tillbaka till 90-talet.

Men vilka är då Kristdemokraternas hjärtefrågor, eller borde man kanske skriva hjärtlösa frågor? Tyvärr vet ingen.

Men vilka är då Kristdemokraternas hjärtefrågor, eller borde man kanske skriva hjärtlösa frågor? Tyvärr vet ingen.

Partiets senaste utspel, ivrigt påhejade av aggressivt nyliberala KD-profilen Sara Skyttedal, har handlat om hårdare tag, fler poliser, ordning och reda och krav på att nyanlända ska tvingas skriva på papper som intygar att de delar svenska värdegrunder.

Problemet är att åtminstone två andra partier, Moderaterna och SD, redan har pinkat in reviret, där Socialdemokraterna dessutom regelbundet klampar in när det passar regeringen Löfven.

Det verkar som om Kristdemokraterna trålar i redan utfiskade vatten. Ett annat problem är att många av partiets kärnväljare har goda skäl att känna blåsta.

Hela den kristna vänster som stenhårt och ideellt arbetar med integrationsfrågor, flyktingmottagande eller till och med flyktinggömmande körs nu över, och förre partiledaren Alf Svensson starka fördömande av Kristdemokraternas tuffa linje i Aktuellt häromkvällen, är symptomatiskt.

Fast inte heller Svensson har något recept på hur KD ska bli framgångsrikt igen. En sak är att ställa diagnosen, en annan att hitta botemedlet. Att nostalgiskt prata om familjepolitiken är ingen lösning. Dagens väljare, som själva gått på dagis, ser inte förskolan som något jättehot mot individen, och i vårdfrågan är KD för svagt profilerat.

Återstår återgå till det som Alf Svensson – helt i linje med sin kristna etik – kallar försvaret för den svaga och bräckliga människan. På pappret låter det ju bra, men går det verkligen att kombinera med valet av Bert Karlsson som sängkamrat?

Normalt sett brukar Kristdemokraterna kunna förlita sig på borgerligt stödröstande – utan oss ingen Allians lyder mantrat – men kanske blir flirten med skivbolagsdirektören och asylboendeinnehavaren från Skaraslätten för mycket till och med för Moderaternas mest kompromissvilliga väljare.

Läkekonstens fader Hippokrates menade ju att behandlingen aldrig någonsin borde vara farligare än sjukdomen – läkarens främsta uppgift är att inte skada. Kanske borde Ebba Busch tänka lite på det innan hon sätter kniven i Kristdemokraterna. För även rikspartier behöver värna sina värdegrunder, och till och med om operationen i det här fallet lyckas finns det en stor risk att patienten dör.