Svea Hovrätt ska ta ställning till om Transport hade rätt att utesluta en SD-politiker som medlem. Bild: Svea hovrätt. Edean/Wikimedia commons och Elsa Persson.

analys Svea hovrätts dom om en SD-politiker som uteslöts ur Transport faller på torsdag. Frågan gäller fackföreningars rätt att bestämma vilka som ska få vara medlemmar. Mycket talar för att målet överklagas till Högsta domstolen. 

På torsdag 8 december faller dom i Svea hovrätt i frågan om en medlem som uteslöts ur fackförbundet Transport eftersom han var förtroendevald politiker för Sverigedemokraterna. Stockholms tingsrätt gick på SD-politikerns linje och ogiltigförklarade uteslutningen av medlemmen Mats Fredlund. Båda parter överklagade och Svea hovrätt tog upp målet i november.

Målet handlar om föreningsfrihet, en rättighet som gäller både individer och organisationer. Men rättigheterna kan krocka, som i det här fallet. En individs önskan att vara med i en fackförening ställs emot fackföreningens rätt att bestämma över vilka de ska ta in som medlemmar.

Båda parter har åberopat Europakonventionens artikel 11 och ILO-konventionens artikel 87 i sin argumentation inför rätten, artiklar som just slår fast rätten till föreningsfrihet – och specifikt facklig föreningsfrihet. Europakonventionen är dessutom svensk lag sedan 1994. Men medan Mats Fredlunds advokater lyfter hans rätt att vara med i ett fackförbund, pekar Transports företrädare på fackföreningens autonomi och rätt att bestämma över vilka de tar in som medlemmar.

Stockholms tingsrätt valde att inte alls ta upp Europakonventionen i sina domskäl, och inte heller frågan om föreningsfrihet. Inga konstigheter, anser Mats Fredlunds advokat Anders Elvingsson, eftersom det räckte att domstolen tolkade stadgarna för att slå fast att de inte innehöll något som gav Transport rätt att utesluta Fredlund.

Märkligt, tycker förbundsjuristen Annett Olofsson från LO-TCO Rättsskydd som, tillsammans med sin kollega Anne Alfredson, företräder Transport. I hovrättsförhandlingarna förde de fram att domstolen i vilket fall måste förklara hur de ser på artikel 11 i förhållande till frågorna i målet.

”Domstolen måste förhålla sig till Europakonventionen och Europadomstolens praxis”, säger Annett Olofsson.

Frågan som kom att bli kärnan i tingsrätten var just hur Transports stadgar med skrivningar bland annat om ”alla människors lika värde” skulle tolkas. Det här eftersom domstolen valde att tillämpa en så kallad objektiv tolkning. Det innebär att domarna uttydde skrivningarna i stadgarna och jämförde dem med vilka värderingar Mats Fredlund kunde antas stå för i egenskap av SD-politiker och hur han agerat.

Transport anser däremot att de har tolkningsföreträde av sina egna stadgar, att det är fullkomligt tydligt för fackföreningen vad den har avsett med sina interna regler. Till exempel att kunna utesluta Sverigedemokrater.

Niklas Selberg, docent i arbetsrätt vid Lunds universitet, har tidigare kritiserat tingsrättens dom. Han anser att Europadomstolen tydligt har slagit fast fackföreningars rätt att själva bestämma över sina stadgar och vilka som ska få vara medlemmar. Senast kom en dom i frågan i maj, som enligt Selberg bekräftar den här hållningen.

Målet (Vlahov vs Croatia) handlar om en lokal fackföreningsledare som dömdes till fängelse för att vid ett tillfälle ha nekat femton personer att bli medlemmar i fackföreningen. Misstanke fanns om att de nya medlemmarna planerade någon slags maktövertagande i förbundet. Europadomstolen kritiserade Kroatien för att ha kränkt föreningsfriheten.

En annan viktig dom (Aslef vs UK) på området, från 2007, handlar om ett brittiskt fackförbund som hade uteslutit en medlem som också var aktiv för British National Party. Brittiska domstolar tvingade sedan facket att återansluta BNP-företrädaren i förbundet, men Europadomstolen ansåg att det här kränkte fackföreningens rättigheter.

Båda domarna har åberopats av Transports sida i domstolen.

I Aslef-domen redogör Europadomstolen för vissa principer kring fackföreningars självbestämmande som har kommit att utgöra praxis. Bland annat rätten att bestämma över sina egna regler och sina ”inre angelägenheter”. Dessutom slår domstolen fast att fackförbund sällan är neutrala organisationer utan ”ideologiska, med starka värderingar vad gäller sociala och politiska frågor”.  Eftersom fackföreningar förenas av sina värderingar, resonerar domstolen, skulle det motverka själva föreningsfriheten att inte låta dem kontrollera sitt medlemsintag.

Att föreningsfriheten inte innebär en självklar rätt att få vara med i vilket fackförbund jag vill är Mats Fredlunds advokat helt med på.

Men han anser att det är en milsvid skillnad mellan domen (Aslef vs UK) och fallet med hans klient. Det målet handlade om ”ett väldigt högerextremt parti och han delade ut antisemitiska flygblad”.

”Knäckfrågan här är: Är SD ett parti som står för allas lika värde? Transportarbetareförbundet har, enligt vår uppfattning, inte lyckats visa att SD inte är ett parti som står för allas lika värde”, säger Anders Elvingsson.

I domstolen har han och hans kollega också tryckt på hur viktigt fackmedlemskapet är i Sverige idag, med den makt som arbetsmarknadens parter har, vilket inte minst den nya LAS-överenskommelsen är uttryck för. Att Transport uteslöt Mats Fredlund kan ses som ett ”missbruk av dominerande ställning”, menar de.

Vad krävs då för att en fackförening ska anses ha missbrukat sin ställning? I Aslef ger domstolen exempel. Det kan handla om uteslutningar av medlemmar som inte har stöd i fackföreningens regler, eller som bygger på godtyckliga eller omotiverade regler. Det kan också handla om att medlemmen drabbats av ”exceptionella svårigheter” på grund av uteslutningen.

Några sådana kriterier var inte uppfyllda i Aslef-målet, menar Europadomstolen. Det här eftersom facket ansågs representera alla arbetstagare i förhandlingar med arbetsgivaren, oavsett medlemskap. Och det fanns inget som tydde på att den uteslutne medlemmen saknade skydd mot godtyckliga och olagliga åtgärder från sin arbetsgivare.

Det här liknar den argumentation Transport-sidan framför i målet om fackmedlemskapets betydelse för individen.

Transport har också tagit fasta på bland annat ett uttalande i Vlahov-målet som anger att det skulle slå mot kärnan i artikel 11 att försöka tvinga någon att vara med i en förening tillsammans med andra som inte delar hans eller hennes värderingar.

På torsdag får vi veta vilken roll Svea hovrätt ger Europadomstolens praxis i sin dom, och hur de i så fall resonerar kring den.

Annett Olofsson säger att hon i vilket fall inte tror att hovrätten är sista stopp för den här tvisten.

”Oavsett hur det går är det nog sannolikt att vi kommer hamna i HD med det här målet”.

Mats Fredlund är fast besluten om att pröva sin rätt upp i högsta instans om hovrätten går på Transports linje, säger han till Dagens Arena: ”Jag kommer att överklaga direkt”.