Strejkar vi för lite i Sverige?

Veckans fråga Sverige har få strejkdagar jämfört med andra länder. Hittills har ingen konflikt under årets avtalsrörelse slutat i strejk, trots flera varsel. Strejkar vi för lite i Sverige och varför är strejknivån så låg? Dagens Arena har pratat med Anders Kjellberg, professor emeritus vid Lunds universitet och ledande forskare om den svenska partsmodellen.

Strejkar vi för lite i Sverige?

– Nej, är det korta svaret. Det strejkas när det behövs, till exempel i den pågående Teslakonflikten. I Sverige har vi ju varken statligt bestämda minimilöner eller en allmängiltigförklaring av kollektivavtal, det vill säga att kollektivavtalen gäller alla i branschen, som i Finland. Då är strejkrätten väldigt viktig för att kunna få till stånd kollektivavtal för arbetsgivare som motsätter sig avtal. Strejkvarsel är också ett påtryckningsmedel, då behöver det ofta inte gå så långt som till strejk. Det hör till den svenska modellen att den är fredlig.

Varför är strejknivån så låg i Sverige?

– Vi strejkar väldigt lite jämfört med våra nordiska grannländer. Sedan industriavtalet 1997 har det bara varit en enda strejk inom industrin som är kopplad till avtalsrörelserna, Pappers strejk 2010. Men fram till 30-talet hörde vi till de länder som hade mest strejker i världen. Industriavtalet är  en viktig förklaring, att man därigenom har undvikit strejker med ett enda undantag.

Anders Kjellberg fortsätter

– I Sverige har facken och arbetsgivarna dessutom mer muskler än i andra länder. Båda parterna har stora konfliktfonder. Man vet att det kan bli en lång strejk och försöker därför in i det sista förhandla fram en lösning. I Italien och Frankrike har man inga konfliktfonder, inte i Storbritannien heller. Där leder konflikter i stället ofta till korta proteststrejker. Många arbetstagare strejkar heller inte för att man inte får något understöd. Under en busstrejk i Paris går det ändå bussar. I Sverige blir det total arbetsnedläggelse. En delförklaring kan också vara att vi i Sverige inte har medlemsomröstningar om avtalen, som man har i Danmark och Norge. Då blir det ett högre tryck underifrån på strejker och konflikter. Staten lägger sig också i mer när det gäller lönebildningen i våra nordiska grannländer, vilket leder till protester mot stat och regering. Här är det parterna som gör upp.

Vad skulle det få för konsekvenser om vi strejkade mer?

– En strejk skadar ju trots allt ekonomin, så det bästa är om man kan undvika det. Det är också en fråga om hur mycket man vinner och hur mycket man skadar sig själv delvis. Strejker leder inte alltid till förbättringar för löntagare. Det kan leda till besvikelse och bakslag, som Kommunals strejk 2003. Strejkar man väldigt mycket ökar det även risken för inskränkningar i strejkrätten.