Vårbudgeten »Vi har ökat satsningarna på miljön rejält« sa finansministern när hon presenterade vårbudgeten. Samtidigt finns många av de klimatskadliga subventionerna kvar.
Regeringen, med finansminister Magdalena Andersson (S) i spetsen, presenterar under måndagen den sista budgeten innan valet i september. I vårpropositionen stakas riktning och fokus ut för Sverige ekonomi. Nya satsningar och ändringar i höstbudgeten presenteras.
I höstens budget öronmärktes fem miljarder kronor extra till klimat och miljö. Regeringen kallade satsningarna »den största investeringen någonsin för ett grönt samhällsbygge« som gjorts i Sverige. Och Sveriges miljöbudget är i dag är dubbelt så stor som för fyra år sedan.
Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, säger att de är glada över utvecklingen, men att det tyvärr inte är tillräckligt.
– Vi tycker att det är jättepositivt att regeringen har ökat miljö- och klimatbudgeten, vilket vi hoppas är något som fortsätter även efter valet oberoende av regering, men ytterligare medel behövs för att till exempel säkerställa den biologiska mångfalden och kunna minska klimatutsläppen ordentligt. Men samtidigt syns inte allt klimatarbete i budgeten. Även lagstiftning och konsumentupplysning kan göra stor skillnad.
Naturvårdsverket konstaterade nyligen att Sverige inte kommer att nå 14 av 16 miljömål. Bland annat ökar utsläppen av växthusgaser.
Enligt uträkningar gjorda av SVT Nyheter, med siffror från Statistiska centralbyråns miljöräkenskaper, har utsläppen ökat med omkring 1 procent, plus cirka 800 000 ton koldioxid, på fyra år. I siffrorna från SCB ingår utsläppen från utrikesflyget.
I de siffror Sverige skickar in till FN ingår inte utrikesflyg och internationell sjöfart.
– Om man tittar lite mer långsiktigt på vad regerings politik haft för effekt så finns det en studie från Naturvårdsverket som gör en uppdaterad prognos över utsläppsnivåerna i Sverige och tittar man på deras bedömning hur utvecklingen skulle se ut med de styrmedel man hade i juni 2016 så visar det på minskade utsläpp de kommande åren, säger Magdalena Andersson under måndagens pressträff.
Hon pekar på att regeringen sedan 2016 också har tillfört ytterligare styrmedel så som ett bonus-malus-system, Klimatklivet och Bränslebytet, ett förslag till nya styrmedel tänkt att reducerar transportsektorns utsläpp och över tid kan öka användningen av biodrivmedel kraftigt.
Sedan tidigare finns ett stöd för rötning av stallgödsel för att producera biogas. Det stödet ska nu utökas nu till att omfatta biogasproduktion från bland annat hushållsavfall. avloppsslam och slakteriavfall.
Naturskyddsföreningen är positiva till beslutet – det är i linje med den nationella biogasstrategin från 2015 och biogasproduktionen ger dessutom dubbla miljönyttor, man får ett biodrivmedel och utsläpp av metan från avfallet hindras.
Samtidigt riktar föreningen kritik mot att de klimatskadliga subventioner som sedan tidigare finns i den svenska statsbudgeten i form av olika skatteundantag finns kvar. I höstbudgeten aviserades en minskning om 300 miljoner kronor avseende energiskatt för uppvärmningsbränsle inom jordbruk och industri.
Utöver detta tillkommer nu inga ytterligare ändringar av subventionsnivåerna. Den nya reduktionsplikten för drivmedel innebär en del tekniska ändringar av bränslesbeskattningen. Men skatterabatten för diesel gentemot bensin kvarstår, skriver föreningen på sin hemsida.
– Regeringen har cirka 30 miljarder i klimatskadliga subventioner. 20 miljarder av dem har regeringen rådighet över, den resterande tio är sådant som regleras på EU-nivå till exempel. Här hade vi velat se en betydligt skarpare avsiktsförklaring från regeringens sida. Som det ser ut i dag subventionerar vi sånt vi inte vill ha och dessutom går vi miste om skatteintäkter, eftersom subventionerna framförallt sker genom skattesänkningar, säger Johanna Sandahl.
Läs mer: Regeringens subventioner skadar miljön
Naturskyddsföreningen är också skeptiska till förvärvet av gruvan Blaiken i Västerbotten, som varit avlagd sedan 2012 och hittills förvaltats av en konkursförvaltare. De skriver på deras hemsida
»Även om förvärvet inte kostar staten något så har städnotan efter gruvhaveriet Blaiken har nu hamnat i knät på skattebetalarna. Till en kostnad av minst 300 miljoner får staten ta hand om läckande tungmetaller från dagbrotten och avfallshögarna. Det visar på behovet av lagskärpningar när det gäller ansvaret för gruvornas negativa miljöpåverkan.«
För att understödja en grön omställning i hela samhället vill regeringen att finansmarknaden ska investera mer hållbart. Sedan 2016 är hållbarhet en del av målen för finansmarknadsområdet och från och med 2018 måste fondförvaltare tillhandahålla information om hur hållbarhet beaktas vid förvaltningen av fonder.
I regeringens vårproposition går att läsa: »Målet att bli ett fossilfritt välfärdsland förutsätter att även finansmarknaden utvecklas åt samma håll.«
Greenpeace tycker att regeringens fokus på finanssektorn sänder ut en viktig signal.
– Det är en viktig signal att finanssektorns ansvar tydliggörs. Klimatet kräver att vi slutar investera i saker som förstör vår planet. Dessutom innebär finansiering av fossilindustrin dubbel skada. Pengar som skulle kunna finansiera lösningar går istället till det som förvärrar problemen, så som kol, olja och gas, skriver Frode Pleym, chef för Greenpeace Sverige, i ett pressmeddelande.
Läs mer: Sant och falskt om flygets utsläpp
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
