NYHET Tack vare den öppna tillgången till forskning om covid-19 lyckades man snabbare än någonsin lansera effektiva vaccin mot sjukdomen. Trots detta fortsätter priserna på vetenskapliga tidskrifter att skena, samtidigt som universitet världen över slår larm om att de inte har råd med de prenumerationer som erbjuds.
Universitet runtom i världen lägger årligen hundratals miljoner kronor på prenumerationer som ger studenter och forskare åtkomst till vetenskapliga tidskrifter. Parallellt med att tidskrifterna har digitaliserats i allt större utsträckning, har även antalet publicister minskat till den grad att det idag råder en oligopol-liknande situation på marknaden. Enligt en studie från 2015 kontrollerar de fem största publicisterna av vetenskapliga tidskrifter mer än 50 % av dessa.
Samtidigt har prisutvecklingen för prenumerationerna under de senaste 30 åren präglats av gigantiska ökningar, över 500 % fram till idag, vilket har förvandlat denna nischade del av publicistindustrin till en som idag omsätter miljarder amerikanska dollar per år, med vinstmarginaler som överträffar de hos tech-jättar som Apple och Google. Detta har gett upphov till att många mindre likvida universitet, ofta belägna i mindre utvecklade delar av världen, helt enkelt inte har råd att erbjuda prenumerationstidskrifter och betalväggskyddade artiklar till sina forskare och studenter.
– Innan USA och Kina vänder i frågan om öppen tillgång är det många vetenskapliga artiklar som förblir kvar bakom betalväggar, vilket för tillfället är en påfrestning på många lärosätens budgetar, berättar Anna Lundén, t.f. avdelningschef för Bibliotekssamverkan och Forskningsstöd vid Kungliga biblioteket, KB, organisationen som bland annat tecknar de licensavtal som ger det så kallade Bibsamkonsortiet bestående av svenska universitet, myndigheter och forskningsinstitut tillgång till diverse vetenskapliga tidskrifter.
Även många mer välbärgade universitet och organisationer som tecknar avtal om prenumerationer på deras uppdrag väljer idag bort vissa tidskrifter för att de är för dyra, och flera har dessutom uttalade mål att sträva efter en lösning som garanterar så kallad omedelbar öppen tillgång (open access) vid publicering.
– UNESCO har tagit fram en global rekommendation nu i november 2021 om öppen vetenskap. Där är man jättetydlig med att vi måste jobba för att utjämna klyftorna mellan rika västländer och andra mindre utvecklade, berättar Anna Lundén.
Hon menar också att lösningen med öppen tillgång inte i sig kommer tillrätta med den kostnadsbörda som prenumerationerna har medfört. Detta eftersom lärosätena, och ibland till och med dess enskilda forskare, vid publicering i öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter måste stå för de publiceringskostnader som annars hade tillfallit de stora förlagen, något som kan kosta upp emot 30 000 kronor per artikel.
Det är viktigt att öppen tillgång inte blir ett annat sätt att göra det svårt för forskare som inte kan betala för att publicera.
– Det är viktigt att öppen tillgång inte blir ett annat sätt att göra det svårt för forskare som inte kan betala för att publicera. Detta då mot det underförstådda att de dessförinnan inte hade råd att betala för att ta del av artiklar i och med de dyra prenumerationstidskrifterna. Poängen är att det är viktigt att orättvisan inte ärvs vidare och att det därmed finns ett mycket större ansvar internationellt om att öppen tillgång ska främja hela det globala samhället och bidra till att lösa dessa samhällsutmaningar, säger Anna Lundén.
Under det senaste decenniethar diverse pirat-tjänster, som med hjälp av den teknologi de erbjuder lyckas kringgå de etablerade publicisternas betalväggar, vuxit i popularitet. De två största, Sci-Hub och Library Genesis (Libgen), har under åren som gått stängts ner i många länder efter att stämningarna har haglat in. Skaparen bakom Sci-Hub, programmeraren Alexandra Elbakyan, motiverade tjänstens existens i en intervju i forskartidningen Natureunder december förra året med att “öppen kommunikation är en fundamental egenskap inom vetenskapen och det är den som gör vetenskapliga framsteg möjliga, vilket betalväggarna i sin tur står i vägen för”. Sci-Hub har varit blockerat i Sverige sedan 2018 och i denna stund pågår en domstolsprocess i Indien som potentiellt skulle kunna resultera i att tjänsten går samma öde till mötes även där. Till skillnad från Sverige präglas många vetenskapliga institutioner i Indien av finansiella begränsningar som gör att man inte har råd med de dyra prenumerationer och licensavtal som erbjuds av de traditionella tidskrifterna.
Detta kan tänkas vara en av anledningarna bakom att Indien är ständigt närvarande på listan över länder med det största Sci-Hub-användarantalet. Företaget bakom stämningen som även drev frågan när den var aktuell i Sverige, Elsevier, menar att Sci-Hub förutom att bryta mot upphovsrätten även äventyrar den digitala säkerheten hos universitet och integriteten hos användarna av deras digitala bibliotekstjänster, något som Alexandra Elbakyan i ett uttalande bestämt nekar till och menar är fabricerat. Dagens Arena har sökt Elsevier utan framgång och när det gjordes försök att nå förlaget Wiley, som också står bakom stämningen gentemot Sci-Hub i Indien, valde man istället för att svara på de frågor som skickats att bifoga ett gemensamt uttalande undertecknat både Wileyoch Elsevier. Där stod bland annat följande:
»Piratsidor som Sci-Hub hotar den vetenskapliga integriteten, och säkerheten när det gäller universitetsdata och personlig data. De äventyrar säkerheten hos bibliotek och universitets-institutioner för att få obehörig tillgång till vetenskapliga databaser och annan immateriell egendom, och skördar olagligen tidskriftsartiklar och e-böcker. «
…
»Sci-Hub, och andra liknande piratsajter, hotar också själva forskningsprocessen. Till skillnad från akademiska förlag och föreningar, har de inga incitament som säkerställer pricksäkerheten i vetenskapliga artiklar, inga incitament som säkerställer att publicerade artiklar möter etiska krav, och heller inga incitament att dra tillbaka eller korrigera artiklar om det uppstår sådana problem. «
Indien har ett undantag i sin upphovsrättslag som gör det möjligt att använda skyddat material i utbildningssyfte.
Till skillnad från många andra länder har Indien ett undantag i sin upphovsrättslag som möjliggör användandet av upphovsrättsligt skyddat material om det sker i utbildningssyfte. Detta har i sin tur väckt hopp om ett domslut till Sci-Hubs fördel, något som vissa tror skulle kunna få de stora traditionella publicisterna av vetenskapliga tidskrifter att tänka om ytterligare gällande sina nuvarande affärsmodeller. I väst, och i synnerhet i EU, har man under 2010-talet arbetat för att sätta en ny standard kring den öppna tillgången till forskning och vetenskapliga publiceringar. Till exempel kom Europeiska Kommissionenår 2012 med en rekommendation där man uppmanade medlemsländerna att sträva efter att se till att all offentligt finansierad forskning även genomsyras av öppen tillgång.
I Sverige slog regeringen så sent som 2016 fast i en proposition att “öppen tillgång utgör normen och att inskränkningar i öppenheten utgör undantagen”. Man konstaterade då även att det saknades tydliga incitament, eller en mekanism, som uppmuntrar forskare att göra sina forskningsresultat öppet tillgängliga då tidigare nämnda traditionella tidskrifter ofta är högt ansedda och därmed har ett större genomslag. Bibsam uttrycker också att de arbetar för att aktivt driva på utvecklingen för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. De sade under 2018 upp sitt avtal med tidigare nämnda Elsevier mot bakgrund av att de inte kunde möta Bibsams krav på hållbara priser och öppen tillgång. Till slut nådde man ett nytt så kallat transformativt avtal under 2019 som man då menade resulterade i att en stor del av den svenska forskningen blev öppet tillgänglig samtidigt som man ansåg sig ha fått kontroll över de skenande kostnaderna.
Som namnet hintar om, syftar ett transformativt avtal i sammanhanget till att främja och driva på övergången från dyra prenumerationsbaserade affärsmodeller, till en lösning som innebär att forskningsresultat och vetenskapliga artiklar blir öppet tillgängliga. I praktiken innebär ett sådant avtal också att man sammanför kostnaderna för att både läsa och publicera. Anna Lundén berättar att Bibsamkonsortiet idag är ett av de världsledande bibliotekskonsortierna när det gäller övergången till tecknandet av sådana avtal med de kommersiella vetenskapliga förlagen.
– Sverige ligger för närvarande i topp, även om vi brukar pendla lite på pallen beroende på hur många transformativa avtal och öppet tillgängliga tidskrifter som erbjuds. Det nya avtalet som vi 2020 tecknade med Elsevier innebär obegränsad publicering för alla affilierade forskare till en deltagande Bisam-organisation, och det innebar också en lägre prisökning än vad vi hade i det tidigare läsavtalet.
Text: Oskar Göhlman
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
