
Nederländska valet Idag är det val i Nederländerna. Det är det tredje parlamentsvalet på knappt fem år. Dagens Arena går igenom de viktigaste valfrågorna och hur läget ser ut i opinionen.
Stödet för de historiskt styrande partierna från mitten-högern och vänstern har minskat kraftigt i Nederländerna under de senaste decennierna, i likhet med stora delar av Europa.
Hur styrs landet just nu?
I det senaste parlamentsvalet 2023 blev ytterhögerpartiet Frihetspartiet (PVV) överlägset störst. Efter långa förhandlingar bildade de regering med högerliberala VVD, konservativa NSC och bondepopulistiska BBB. Premiärminister blev partilösa Dick Schoof. Tillsammans har de fyra partierna haft 88 mandat.
I juni 2025 föll dock regeringen efter att Frihetspartiet (PVV) med Geert Wilders hoppade av. Det efter missnöje med invandringspolitiken, som de vill ska vara strängare.
I väntan på nyval styrs landet av en övergångsregering som leds av premiärminister Dick Schoof.
Nederländerna har ingen småpartispärr vilket gör att det finns många partier och koalitionsregeringar är normen. Det finns 150 mandat i parlamentet vilket betyder att det krävs minst 76 platser för att bilda en majoritet. Val till parlamentet sker vart fjärde år, om inte regeringen faller under mandatperioden och det blir nyval.
Hur ser läget ut i opinionen?
Frihetspartiet (PVV) är det största partiet enligt opinionsmätningarna, med ett väljarstöd på 20 procent. De förväntas dock förlora 12 av sina 37 mandat som de vann 2023. Partiet vill bland annat se ett totalstopp för asylinvandring och ett slut på det man kallar för “woke indoktrinering” i skolorna. Geert Wilders budskap kretsar kring tre i:n: mot islam och invandring och för Israel.
Arbetarepartiet/Grön-Vänster (PvdA-GL) ligger på 16 procent i opinionsmätningarna. Det är en allians mellan Miljöpartiet och gamla holländska Arbetarepartiet. De ser ut att kunna vinna upp till 26 mandat, vilket är något fler än i det senaste valet. Deras kandidat är Frans Timmermans, vilket således är Geert Wilders främsta motståndare inför nyvalet. För PvdA-GL är byggandet av nya bostäder högsta prioritet. De har också skrivit in ett nettomigrationstak på mellan 40 000 och 60 000 personer per år i sitt valmanifest.
Kristdemokraterna (CDA) har också 16 procents väljarstöd, enligt opinionsmätningarna. De har endast fem mandat i det nuvarande parlamentet, men ska man tro på opinionsmätningarna kan de öka till så många som 22 mandat. Partiet vill också satsa på bostadsfrågan och utlovar utöver det vad man kallar för ”normal civiliserad politik”.
Demokraterna 66 (D66) har 11 procent och är på väg att mer än fördubbla sina mandat. Deras viktigaste valfrågor handlar om att bygga tio nya städer för att råda bot på bostadsbristen, skräddarsy utbildning för nederländska medborgare och satsa på prisvärd grön energi.
Folkpartiet för Frihet och demokrati (VVD) ligger på 10 procent, vilket är en minskning jämfört med senaste valet. Partiet lovar bland annat skattesänkningar för företag, en strikt asylpolitik och att staten sparar pengar i stället för att höja skatterna.
Vilka är de viktigaste sakfrågorna i valet?
De största frågorna har varit invandring, levnadskostnaderna och landets bostadsproblem. Invandringsfrågan har lett till flera protester varav några har blivit våldsamma.
Vad tycker medborgarna?
Största delen av medborgarna i Nederländerna upplever en maktlöshet inför hur politiken förs, enligt en undersökning från Institutet för social forskning (Sociaal en Cultureel Planbureau, SCP). Sex av tio uppgav att de anser att landet är på väg åt fel håll och att politikerna misslyckas med att lösa problem. Det rapporterar DN.
Vad händer efter valet?
Alla större partier har deklarerat att de inte kommer att regera med Frihetspartiets Geert Wilders, som insisterar på att han vill leda en minoritetsregering. De flesta tänkbara alternativ består av en blandning av partier från moderat höger och mitten-vänstern.
Källor: Utrikespolitiska institutet, Politico Poll of Polls, The Guardian, Reuters, DN, Yle, Europaportalen samt flera av partiernas egna hemsidor.
Tuva Thell
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
