Arbetstidsförkorning En ny rapport från Almega visar att en lagstiftad 35-timmars arbetsvecka skulle leda till ett produktionsbortfall på 181 miljarder kronor per år i tjänstesektorn. Branscher som handel, IT och vård drabbas hårdast.
Arbetstidsförkortning har varit en omdebatterad fråga under avtalsrörelsen och förväntas även bli en stridsfråga under Socialdemokraternas kongress i slutet av maj.
Arbetstidsförkortning kan åstadkommas på flera sätt, genom lagstiftning eller förhandling mellan arbetsgivare och fackförbund. I en ny rapport som arbetsgivarorganisationen Almega har tagit fram har man simulerat effekter av en generell och obligatorisk förkortning av arbetsveckan från 40 till 35 timmar. Rapportens resultat visar att en sådan sänkning av den lagstadgade arbetsveckan beräknas leda till ett produktionsbortfall på 6,3 procent för de privata tjänsteföretagen.
– Det motsvarar en kostnad på 181 miljarder kronor eller mellan fem och sex års reallöneökningar för löntagarna. Det är en rejäl kostnadsökning som kommer att påverka löneutrymmet på sikt, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega till Dagens Arena.
Handel, IT och vård drabbas hårdast
En positiv effekt av en arbetstidsförkortning som brukar nämnas är att det kan leda till en rationalisering av arbetsuppgifterna, vilket i sin tur kan innebära vissa produktivitetsökningar. Rapporten visar dock att produktivitetsvinsterna är små i förhållande till minskningen av arbetade timmar, vilket gör att de inte täcker upp bortfallet.
– Väldigt mycket arbetstid försvinner, 260 miljoner arbetstimmar årligen i privata tjänstesektorn. Detta i en tid där vi behöver jobba mer i Sverige. Stora offentliga investeringar behövs i infrastruktur och energisystem samt till försvaret. Om vi inte ska höja skatten behövs fler arbetade timmar, inte färre, menar Patrick Joyce.
Patrick Joyce poängterar också svårigheterna med att beräkna hur kortare arbetstid faktiskt påverkar effektiviteten på arbetsplatsen. Studierna som gjorts kan man tolka på flera sätt, anser han.
En reform med generell arbetstidsförkortning skulle påverka branscher olika. Enligt rapporten blir effekterna störst i branscher med många heltidsanställda och där det inte omedelbart går att nyanställa, som exempelvis inom vård och omsorg samt utbildning. Störst produktionsbortfall i kronor förväntas uppstå inom handeln, medan kunskapsintensiva it- och teknikföretag drabbas hårdast procentuellt, visar rapporten.
Arbetstid som försvinner svår att ersätta
Ett annat argument för kortare arbetsdagar är att det kan minska sjukfrånvaron. Anställda som är mer utvilade kan också arbeta mer fokuserat och effektivt. Men det finns även effekter som går i motsatt riktning, menar Patrick Joyce. Om samma jobb ska göras på färre timmar kan det öka stressen.
Ytterligare en konsekvens som framhålls av Almega är att arbetstidsförkortning kan leda till ökad kompetensbrist bland yrken där bristen på arbetskraft redan är ett faktum. Arbetstiden som försvinner blir helt enkelt svår att ersätta. Idén om att fler jobb skapas genom att dela på befintliga arbeten har inget stöd i forskningen, enligt rapporten.
– Arbetstiden som försvinner motsvarar exempelvis 1600 grundskollärare och över 1000 undersköterskor. Yrken där det redan nu är brist på arbetskraft. Det skulle bli svårt att fylla de luckorna. Vi har 400 000 arbetslösa, men de flesta av dem har inte den rätta kompetensen, säger Patrick Joyce.
I stället för fler jobb kan arbetstidsförkortning även leda till färre arbeten på sikt, framhåller Patrick Joyce.
– Sänker du arbetstiden men behåller lönen och ökar timkostnaden kommer det driva på kostnadsbesparande teknik som ersätter arbete. Det betyder att jobb kan försvinna.
Ska förhandlas med facket
I stället för en generell arbetstidsförkortning för alla anser Almega att förändringar av arbetstiden ska ske utifrån arbetsmarknadens behov och förhandlas fram mellan parterna.
– Det tycker vi är en viktig princip. Arbetstid, löner och andra villkor förhandlar vi med facket. En generell arbetstidsförkortning är en jättedålig reform. Vi vill inte att politiken ska komma in från sidan och bestämma, säger Patrick Joyce.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
