
Film Vill du titta på film i sommar men vet inte var du ska börja? Dagens Arenas Jon Andersson tipsar om filmerna på SVT Play du inte får missa.
”Så länge hjärtat slår” (2024)
Hanne (Bianca Kronlöf) jobbar på ett demensboende som under våren 2020 drabbas hårt av covid-19. Utåt sett är allt frid och fröjd. Ledningen lugnar de anställda med att man bedriver så kallad kohortvård, vilket innebär att man separerar de sjuka från de friska. Verkligheten är dock en helt annan. Den kohortvård som ledningen beskriver bedrivs inte alls. I stället är det kaos på äldreboendet, då sjuka tar sig in i friskas rum och utsätter dem för smitta. Mitt i allt detta befinner sig Hanne och hennes kollegor som bara kan se på då allt fler blir sjuka och dör av viruset. Då Hanne försöker kontakta ledningen om bristerna på äldreboendet möts hon av döva öron. När hon till slut förstår att ledningen inte kommer att lyssna vänder hon sig till slut till media. Något som får allvarliga konsekvenser för henne.
”Så länge hjärtat slår” är en brutal vidräkning med den vinstdrivande äldreomsorgen, där vinstintresset går före allt. Oavsett om det handlar om behandlingen av de boende eller respekten för meddelarfriheten. Filmen är inspirerad av radiodokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” där vårdbiträdet Stine Christophersen berättade om bristerna på det äldreboende hon jobbade på under pandemin.
Kan ses till den 6 juli.

Walk the Line (2005)
Tidigare i år kom ”A Complete Unknown”, regissören James Mangolds biopic om Bob Dylans första tid som artist i New York i början på 60-talet. Men det var inte den första biografin om en känd musiker som Mangold regisserat. Den här filmen om Johnny Cash och hans partner och artistkollega June Carter gjordes redan 20 år tidigare. Precis som i filmen om Dylan har Mangold valt att koncentrera filmen till en begränsad tid i stället för att försöka beskriva hela Cashs karriär från start till mål. I filmen får vi följa Cash från uppväxten vid bomullsfälten i Arkansas till de berömda spelningarna på Folsom Prison i slutet av 60-talet. Cashs romans och samarbete med June Carter har förstås också en en stor plats i filmen. Joaquin Phoenix och Reese Witherspoon är mycket bra i huvudrollerna som Johnny Cash och June Carter.
Kan ses till den 20 juli.
Älskande par (1964)
I år skulle den svenska mästerregissören Mai Zetterling fyllt 100 år. Något SVT firar genom att visa några av hennes mest klassiska filmer. I ”Älskande par”, hennes långfilmsdebutfilm som regissör, följer vi tre kvinnor som ligger samtidigt på en förlossningsavdelning. Huvuddelen av filmen består av tillbakablickar där vi får veta mer om kvinnornas bakgrund och hur de blev gravida. ”Älskande par” är en filmatisering av Agnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen och i minnesvärda roller ser vi bland andra Harriet Andersson, Gunnel Lindblom, Eva Dahlbeck och Jan Malmsjö. ”Älskande par” som utspelar sig under 1900-talets början är en sevärd film som behandlar viktiga frågor som klassamhällets orättvisor och den ojämställda relationen mellan kvinnor och män. Sven Nykvist står för det vackra fotot.
Kan ses till den 23 maj 2027.
Rashomon (1950)
SVT visar glädjande nog flera av den japanske mästaren Akira Kurosawas filmer under sommaren. Om man inte vet var man ska börja är den här pärlan från 1950 en bra start. Filmens berättarteknik, där ett mord beskrivs ur fyra olika vinklar, är än i dag banbrytande. ”Rashomon” blev Kurosawas stora internationella genombrott och den första japanska film som fick ordentlig uppmärksamhet i väst. Den vann både Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig och Oscar som bästa utländska film. Utöver berättartekniken har filmen också med rätta hyllats för den innovativa ljussättningen, som bland annat gick ut på att reflektera solljuset via speglar i skådespelarnas ansikten. Något som skulle symbolisera synd och ondska hos karaktärerna.
Kan ses till den 28 juli.

Tillbaka till framtiden (1985)
Robert Zemeckis klassiker från 1985 är en film som håller lika bra i dag som när den kom för 40 år sedan. Det beror förstås mycket på upplägget som är lika enkelt som briljant: Vad skulle hända om du reste 30 år tillbaka i tiden och träffade din mamma som ung? Och hur skulle du reagera om hon till råga på allt blir kär i dag? Det är problem som som Marty McFly (Michael J. Fox) får brottas med, då han av misstag skickas från 1985 till 1955 i en tidsmaskin som den excentriske professorn Emmett ”Doc” Brown (Christopher Lloyd) byggt.
Michael J. Fox och Christopher Lloyds fantastiska samspel och komiska tajming bidrar ytterligare till att det här är en film som tål att ses om flera gånger. Vill ni veta hur det gick sen finns uppföljarna ”Tillbaka till framtiden del II” (1989) och ”Tillbaka till framtiden del III” (1990) också att se på SVT Play under sommaren. Bra uppföljare, även om ingen av dem kan mäta sig med originalfilmen.
Alla tre filmerna kan ses till den 12 augusti.
Sex (2024)
Två sotare sitter och pratar under en lunchrast. Kameran letar sig in i lunchrummet utifrån hustaken, då vi hör en av männen berätta om en dröm han haft. Drömmen handlar om ett möte med David Bowie. En dröm som påverkat mannen så starkt att han går och tänker på den hela dagen. Kameran har nu rört sig ner och vi ser mannens ansikte i närbild. Snart skiftar kameran till den andre mannen i rummet som har ett ännu mer dramatiskt avslöjande. Han har gått ur sin comfort zone och haft sex med en annan man.
I ”Sex” får vi följa de båda sotarna och veta vad som händer efter samtalet i lunchrummet. Vi får dels vara med när de diskuterar känslor med varandra, dels då de pratar med sina närstående. Bäst är scenerna mellan sotaren (Jan Gunnar Røise) som haft sex med en annan man och hans fru (Siri Forberg). Hur hanterar man när ens partner varit otrogen och dessutom med en person av det andra könet? Det visar sig snart att frun naturligt nog inte tar lika lätt på otroheten som mannen. Scenerna är pratiga, långa och lyckas fånga en sorts äkthet, vilket gör att det känns som att vi i tittare får delta i denna äktenskapliga kris. Extrema närbilder som innebär att vi ofta bara ser ena personen i bild, trots att den andra pratar, bidrar till intimiteten. Scenerna med den andre sotaren är dock inte lika starka. Det gör det norska dramat till en bra om än något ojämn film. ”Sex” är den första filmen i en trilogi om sex och relationer. För regin står norske regissören Dag Johan Haugerud.
Kan ses till den 10 juli.

The Handmaiden (2016)
Park Chan-wooks triangeldrama om en hushållerska som får uppdraget att lura sin arbetsgivare på pengar är både välspelad och snillrik. Filmen innehåller så många vändningar att man hinner bli överraskad flera gånger under den drygt två timmar långa speltiden. En underhållande såväl som en visuellt snygg film. På det stora hela ännu en mycket sevärd film från världens kanske mest spännande filmland de senaste 15–20 åren.
Kan ses till den 30 augusti.
Hets (1944)
Alf Sjöbergs klassiker med manus av Ingmar Bergman finns nu åter att se på SVT Play. Filmen handlar om den sadistiske latinläraren ”Caligula” som driver ett skräckvälde i klassrummet. Jan-Erik (Alf Kjellin) som går i fjärde ring blir särskilt drabbad av lärarens vrede. Stig Järrels insats som den hemska latinläraren är en av de mest klassiska rollprestationer som gjorts i svensk film. ”Hets” hyllades både i Sverige och internationellt och vann Grand Prix på filmfestivalen i Cannes. Den gav också upphov till en debatt om förhållandena på svenska skolor. Värt att notera är att Mai Zetterling fick sitt genombrott som skådespelare i rollen som Bertha Olsson. ”Hets” är en av de mest klassiska svenska filmer som gjorts och ett måste för alla filmälskare.
Kan ses till den 21 maj 2027.

Boiling Point (2021)
Ett briljant restaurangdrama filmat i en tagning under en hektisk kväll på den anrika Londonkrogen Jones & Sons. Filmen är värd att se för det filmtekniskt briljanta i att filma allt i en tagning men också för skådespeleriet och den dramatiska historien som behandlar allt från nitiska hälsoinspektörer, till konflikter bland personalen och rasistiska gäster. Stephen Graham är lysande i huvudrollen som chefskocken Andy Jones.
Kan ses mellan 4 juli och 3 augusti.
Ingen fara på taket (1938)
”Ingen fara på taket” (Bringing Up Baby) är en av de mest klassiska filmerna inom det som kallas för screwballkomedi. En sorts romantiska komedier med snabb dialog, förväxlingar, starka kvinnoroller och farsartade scener. Genren blev populär i USA på 30- och 40-talet och det gjordes flera bra screwballkomedier som håller än i dag. Frågan är dock om någon är så bra som den här. Katharine Hepburn och Cary Grant är båda i sitt esse i en film som innehåller alla möjliga sorters förvecklingar. En tam leopard, ett försvunnet dinosaurieben och förväxlade identiteter är några av de utmaningar som rollfigurerna ställs inför. Många skratt utlovas.
Kan ses mellan 11 juli och 10 augusti.

Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.