Magnettåg i Tyskland, 2009 (Wikimedia)

Transport Trafikverket beställde en forskningsrapport som skulle värdera olika alternativ mot de transportpolitiska målen. Men klimatmålet är inte värderat i rapporten, vilket missgynnar ett magnettågsalternativ. Myndigheten bör begära pengarna tillbaka, skriver Rune Wigblad som läst rapporten som ännu inte offentliggjorts.

Konsultföretaget Rambölls slutrapport om ”Snabba landtransporter” är inte offentliggjord av Trafikverket, trots att den diariefördes för över en månad sedan (18/12-2020). I detta fall verkar det som att Trafikverket lever upp till beteckningen ”hemlighus”. Myndigheten kanske menar att det är bra med blind allmänhet och blinda politiker, som inte får tillgång till rapporten. Är rapporten underkänd?

Trafikverket genomförde inte heller någon seriös utredning när projektet om en höghastighetsbana etablerades i Sverige 2014/2015. Istället skrevs ett internt PM på Trafikverket där magnettågsalternativ avfärdades på mycket lösa grunder [1].

Som utgångspunkt för Rambölls studie ”Snabba landtransporter” anges att syftet med rapporten är att :

med utgångspunkt i teknikerna hyperloop, magnettåg och HSR analysera… [om de] kan bidra till måluppfyllelse, i huvudsak med utgångspunkt i de transportpolitiska målen (s10)

Rambölls rapport anger att de inte tog med de globala målen i Agenda 2030 eftersom de utgör allmänna mål som är för ”abstrakta”. Även de övergripande transportpolitiska målen är dock oprecisa. Den precisering som regeringen gör av de övergripande transportpolitiska målen utgör därför etappmål.

De viktigaste etappmålen för transportpolitiken är enligt regeringen att växthusgaseffekten ska minska med minst 70 % fram till 2030 samt att antalet omkomna inom bantrafiken ska halveras till år 2030. Båda dessa etappmål har exkluderats i Rambölls utredning trots att de utvärderar just detta.

Det första transportpolitiska etappmålet berör Ramböll med texten ”en annan relevant kostnadsaspekt som inte fångas i kalkylen är ekologiska kostnader, i synnerhet klimateffekter” (s. 60). Nu är ju det ekologiska fotavtrycket en mycket högprioriterad fråga politiskt, som borde ha utretts.

Vilka konsekvenser får exkluderingen av miljö- och klimateffekter i kalkylen för resultatet i Rambölls utredning?

Rambölls rapport saknar nu en saklig jämförelse mellan teknikalternativen som studeras. Den Skandinaviska magnettågsgruppens jämförelse mellan höghastighetståg (HSR) och magnettåg (Transrapid TR09) med en ekologisk livscykelanalys, framgår av figuren nedan.

 

 

Enligt figuren ger det ekologiska fotavtrycket en dramatisk fördel för magnettåget. Det är minst fem gånger så hög miljöbelastning för höghastighetståg jämfört med magnettåget. Även om det skulle finnas någon avvikelse i de data som finns i figuren är dessa uppgifter en mycket stark indikation på att en sådan analys inte kan exkluderas i en seriös utredning.

På en enda punkt i Rambölls utredning tas klimateffekter med och det gäller överflyttningen av flygresor till de snabba transporterna och där överskattar Ramböll tyvärr överflyttningseffekten för höghastighetståg 250 km/h, men medger också att överflyttningen är mycket större för magnettåg. Överflyttningseffekten från höghastighetståg 320 km/h skulle ha varit högre än för 250 km/h, vilket visades i Sverigeförhandlingens beställda utredning 2015 [2]. Teknikalternativet 320 km/h är dock också exkluderat i Rambölls kalkyl.

Det andra transportpolitiska etappmålet, om antalet omkomna i bantrafiken, säger Ramböll:

…hur säkerheten för magnettåg förhåller sig till säkerheten på järnväg anser vi inte att vi har underlag för att bedöma (s. 33)

Även här föreligger alltså en exkludering av ett transportpolitiskt etappmål av Ramböll. Vilka konsekvenser får denna exkludering för kalkylen?

Idealtypiskt byggs magnettåg av typen EMS på pelare ca 6–12 meter uppe i luften och på en separat bana. Det finns alltså ingen direkt beröring med annan trafik som istället passerar under magnettågsbanan. Därmed försvinner även möjligheterna och tillfällena till så kallat ”spårspring”, eftersom det är mycket svårt att ta sig upp för pelarna. Detsamma gäller självmordskandidater som kastar sig på spåret framför det konventionella tåget, vilket skapar stora trauman för lokförare. Ett exempel på problematiken är dödsolyckan när en skoter krockade med ett tåg på en obevakad järnvägsövergång i Söråker, Medelpad. Magnettåget flyter på högbanan, är förarlöst och störs inte av annan trafik. Dessa väsentligt ökade säkerhetsaspekter med magnettåg är nu exkluderade.

Konsekvensen av exkluderingen är att säkerhetsaspekter inte beaktas och att underlag för att sänka antalet olyckor inte levereras i framtidsscenariot. Detta gäller också den ökade olycksrisken som alltid finns med tåg för höga hastigheter i blandad trafik, det vill säga när de snabba tågen inte går på egen bana. En sådan analys bör inte exkluderas i en seriös utredning.

Därmed skapar de inget underlag alls till den politiska diskussionen när det gäller snabba transporters underhållsbehov.

Ett tredje etappmål har föreslagits av Trafikverket i ”inriktningsplaneringen” för de närmaste 10 åren, vilken nu är ute på remissbehandling. Där påpekas att underhållet överstiger befintliga ramar och att det behövs en förebyggande satsning för att undvika kapitalförstöring och ökade kostnader på sikt.  Finansieringen av nya stambanor föreslås ske utanför den nationella planen eftersom det ”saknas utrymme för nya investeringar”. Utan nya stambanor i nationell plan finns det enligt Trafikverket tillräckligt med pengar i långtidsbudgeten till underhållet. Ramböll har emellertid även exkluderat denna nya föreslagna inriktningsplanering i sin utredning. Därmed skapar de inget underlag alls till den politiska diskussionen när det gäller snabba transporters underhållsbehov.

Istället föreslår Ramböll en satsning på ”höghastighetståg” 250 km/h för blandad trafik, vilket reellt skulle öka underhållskostnaderna dramatiskt i framtiden. Magnettåg skulle istället kunna ge minst 70 % lägre underhållskostnader jämfört med Rambölls förslag. Frågan om underhåll är exkluderad i Rambölls kalkyl. Hur kan Ramböll plädera för blandad trafik när detta går tvärs emot Trafikverkets inriktningsplaner?

När de tre absolut viktigaste politiska transportpolitiska etappmålen är exkluderade från Rambölls konsultutredning finns det inte längre någon nytta med utredningen.

Det är i och för sig ett bra första steg att Trafikverket via Ramböll ”tittat” lite på vissa delar av magnettågstekniken, men man måste tränga på djupet för att kunna göra en teknikvärdering. Regeringen ska därför begära av Trafikverket att de begär pengarna tillbaka och istället ge forskningsuppdraget till en seriös utredare. I annat fall kan regering och riksdag lika gärna stryka etappmålen från sin agenda.

Ramböll framhåller att det blir billigare investeringskostnader med alternativet 250 km/h eftersom de kan rusta upp befintliga stambanor istället för att bygga nya stambanor. Men i realiteten blir det mycket låg nytta för investerade medel i sådana ”delstambanor”. Någon förutsättningslös jämförelse mellan investeringskostnader och nytta för olika alternativ (HHT 250 km/h, HHT 320 km/h, 2 magnettågstyper för 500 km/h, Hyperloop) genomfördes inte av Rambölls framtidsutredning.

Nyligen lanserade Kina nästa generations magnettåg för topphastigheter över 600 km/h. Planerna på magnettåg för ca 500 km/h ligger nära förverkligande. I motsats till vårt magnettågsförnekande Trafikverk har teknikutvecklingen mot magnettåg gått mycket snabbt i Kina och EU har inte tagit upp konkurrensen med Kina. Eftersom det är utbyggnaden av Sveriges höghastighetståg som ligger närmast i pipe-linen inom EU, har Sverige ett särskilt ansvar för att EU inte möter konkurrensen från Kina.

Trafikverket bör omedelbart skapa en förutsättningslös och teknikneutral utredning där teknikfrågorna tas på allvar.

 

***

 

Noter:

[1] Wigblad R., ”Modernisera Sverige” Arena idé, mars 2018. Kap 14-16.

[2] ”Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg i Sverige”, PwC, 1 september 2015.

 

***

Följ Dagens Arena på Facebook