Mark Zuckerberg och Elon Musk. Foto: Wikimedia

Tech Är det folkvalda politiker eller Silicon Valleys tech-oligarker som sätter spelreglerna för Sveriges framtid? Det frågar sig Nils Brandt. 

Trots att techjättarnas algoritmer och digitala infrastruktur påverkar vår vardag, vår skola och vår arbetsmarknad, har frågan om deras makt och påverkan på Sverige i stort sett saknats i den svenska valrörelsen 2026. Samtidigt som partiledarna debatterar traditionella välfärdsfrågor sker en tyst maktförskjutning i bakgrunden. Är det egentligen folkvalda politiker eller Silicon Valleys tech-oligarker som sätter spelreglerna för Sveriges framtid?

Ny logik

Den senkapitalism vi befinner oss i genomgår just nu en av sina snabbaste och mest radikala transformationer i modern tid. Det klassiska vinstintresset hos kapitalet räcker inte längre till; i stället drivs dagens dominerande aktörer och deras multimiljardärer av en ideologisk vilja att utöva politisk makt och direkt kontrollera samhällets försvar, infrastruktur, storföretag, ja till och med nationalstater.

Denna nya logik för kapitalets globala anspråk kan idag beskrivas med begreppet ”muskism”, hämtat från boken med samma namn av Quinn Slobodian och Ben Tarnoff,¹ där begreppet innebär att staten görs helt beroende av privata infrastrukturmonopol. Med syftning på Elon Musk och hans tech-oligarker i Silicon Valley speglar begreppet muskism deras ideologiska vision där gränserna mellan privat makt och offentlig suveränitet suddas ut. 

I USA har denna utveckling nått längst genom en privatisering av statens mest fundamentala vålds- och kontrollmonopol. När det amerikanska Pentagon idag ska bedriva digital krigföring, utföra underrättelseanalys eller skjuta upp militära spionsatelliter är de helt beroende av privata aktörer som SpaceX och Palantir. Staten har i praktiken abdikerat från sin egen innovationskraft och överlåtit till och med krigsmaktens kärnfunktioner till enskilda tech-oligarker.

Extremvinster 

För att förstå technokapitalets snabbt växande inflytande måste man se dess ekonomiska drivkraft, en mekanism som ligger inbäddad i plattformskapitalismens inneboende logik.² De globala techbolagens extrema vinstmarginaler och enorma finansiella resurser har i grunden förändrat hur kapitalackumulationen fungerar i världsekonomin. I den klassiska industrikapitalismen återinvesterades vinster i fysisk kapacitet – maskiner, fabriker och lokala arbetstillfällen. Den digitala ekonomin lyder under andra lagar. När en mjukvara eller en algoritm väl är utvecklad är de rörliga kostnaderna för att skala upp den till miljoner nya användare i princip obefintliga.

Detta har skapat ett historiskt överskott av kapital som ackumuleras hos ett fåtal personer – så kallade tech-oligarker med ofattbar rikedom. Enskilda figurer i det absoluta toppskiktet – som Elon Musk, Nvidias Jensen Huang, Oracles Larry Ellison och Mark Zuckerberg – har sett sina personliga tillgångar skjuta i höjden till nivåer som saknar historiskt motstycke. Denna extrema förmögenhetsnivå innebär och resulterar i att dessa individer nu besitter ett större finansiellt utrymme än många europeiska nationalstaters samlade BNP, vilket ger dem resurser att i princip köpa upp kritiska delar av mindre länder.³

Hotar oberoende

Eftersom dessa gigantiska kapitalöverskott nu inte behöver plöjas ner i traditionella fabriker, används de till massiva aktieåterköp och aggressiva uppköp av potentiella konkurrenter. Varje gång ett traditionellt företag eller en statlig myndighet använder molntjänster, sökalgoritmer eller digital infrastruktur sker en konstant värdeöverföring där lokalt genererat kapital dräneras och slussas vidare till Silicon Valley. Det är en process som ekonomer beskriver som en modern digital feodalism, där techjättarna tar ut en privat ”hyra” eller ränta på själva samhällsinfrastrukturen.⁴

När kapitalackumulationen når dessa nationella storlekar transformeras den till politisk makt. Tech-oligarkerna har ackumulerat så mycket resurser att de på egen hand kan finansiera global infrastruktur, rymdprogram och AI-system som demokratiska stater inte längre har råd att utveckla själva. Detta är en utveckling som direkt hotar vårt nationella oberoende och det demokratiska inflytandet över landets framtid.

Muskismen i Sverige

I det svenska näringslivet syns muskismens inflytande redan på flera tydliga sätt. Ett exempel är hur Tesla valde att bemöta den svenska fackliga blockaden genom att stämma de statligt kontrollerade instanserna Transportstyrelsen och Postnord i svenska domstolar för att tvinga fram leveranser av registreringsskyltar. Detta är muskismen i praktiken: att utmana myndighetsbeslut och runda nationella spelregler genom kommersiell makt.

I norra Sverige, kring batteritillverkaren Northvolt och stålutmanaren Stegra (tidigare H2 Green Steel), har kommuner som Skellefteå och Boden tvingats arbeta under en extrem tidspress med bostadsbyggen, vägar och skolor – hårt pressade av det privata riskkapitalet.

Finansieringsbolag som Vargas Holding (som ligger bakom Northvolt, Stegra och värmepumpsbolaget Aira) kopierar muskismens logik rakt av genom att sälja en storslagen, planeträddande framtidsvision till marknaden långt innan industrierna bär sig själva. De säkrar gigantiska statliga lånegarantier och gröna EU-bidrag, vilket innebär att svenska skattebetalare och statliga pensionsfonder fått bära de tunga infrastrukturriskerna medan riskkapitalisterna behåller hela uppsidan.

Kritik mot Palantir 

Sverige har en helt privatägd försvarsindustri (till exempel Saab), och när svensk militärteknik ska digitaliseras och integrera AI blir lösningen ofta att köpa in utländsk tech till systemen. Denna utveckling cementerades i mars 2026 genom att Sverige formellt anslöt sig till det USA-ledda globala teknikinitiativet Pax Silica, vilket ytterligare flätar samman svensk försvarsinnovation med Silicon Valley.⁵ Genom anslutningen till detta avtal riskerar svensk spetsteknologi i tysthet att underordnas amerikansk exportkontroll⁶ och handelsdepartementets skärpta dörrvaktspolitik för avancerade AI-modeller.⁷

Officiellt presenterade militärledningen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) i maj 2026 en ny molnstrategi för hantering av hemliga uppgifter, vilken ”nobbar” de största amerikanska techbolagen för storskalig databehandling på grund av sårbarheter kring amerikansk lagstiftning .⁸ Men samtidigt har granskningar under 2026 avslöjat som kontrast att Försvarsmakten i stället har fördjupat sitt samarbete med det amerikanska övervaknings- och AI-bolaget Palantir, bland annat genom strategiska inköp av AI-krigsplattformen Maven Smart System.⁹

Det amerikanska techbolaget Palantirs teknik har kritiserats för att ha spelat en viktig militär roll för staten Israels folkmord av palestinierna i Gaza. Affärerna med det svenska försvaret har dock belagts med ett omfattande sekretesslock. Detta innebär att inte ens riksdagens ledamöter i försvarsutskottet har fått full insyn i hur djupt integrerat Palantir faktiskt är i det svenska totalförsvaret.

Vår demokrati står inför en historisk utmaning. Om vår digitala miljö, kritiska infrastruktur och statens strategiska beslut i slutändan kontrolleras av ett fåtal globala tech-oligarker i Silicon Valley, återstår en brännande fråga :  

Hur ska vi mota Olle i grind? Vem bär i slutändan ansvaret för vårt nationella oberoende?

Fotnoter och källförteckning

  1. Quinn Slobodian & Ben Tarnoff, Muskism: A Guide for the Perplexed (2026): Analys av Elon Musk och Silicon Valleys tech-oligarker som en strukturell och postliberal brytpunkt for nationalstaten.
  2. Nick Srnicek, Platform Capitalism (2016): Teoretiska ramverk kring digital värdeextraktion, monopolbildning och den moderna mjukvaruekonomins lagar.
  3. Andreas Cervenka, ”AI-topparnas förmögenhet: 35 000 miljarder” (Aftonbladet, 2026): Granskning av techmiljardärernas skenande superrikedomar, personliga finansiella makt och uppköp av stora markområden i bland annat Härjedalen.
  4. Yanis Varoufakis, Technofeudalism: What Killed Capitalism (2023) & Mariana Mazzucato, The Value of Everything (2018): Beskrivning av hur digitala infrastrukturmonopol extraherar en privat ”hyra” ur ekonomin och ersätter traditionell marknadskapitalism.
  5. Pax Silica-initiativet (Regeringskansliet, mars 2026): Det officiella pressmeddelandet rörande Sveriges formella anslutning till den USA-ledda teknik- och säkerhetsalliansen för halvledare och AI.
  6. USA-samarbetet Pax Silica väcker hård kritik (Svenska Dagbladet & Tidskriften Clarté, 2026): Mediala och säkerhetspolitiska analyser av avtalets dolda konsekvenser för svensk försvarsinnovation och nationell suveränitet.
  7. USA:s exportrestriktioner för AI och spetsteknologi (Svenska Dagbladet & Börskollen, 2026): Granskning av det amerikanska handelsdepartementets skärpta regulatoriska kontroll över kritisk mjukvara och export av avancerade AI-chip.
  8. Rättslig konflikt mellan GDPR och US CLOUD Act (Advokatfirman Delphi & eBuilder Security, 2026): Juridiska prövningar av utländsk lagstadsinsyn och datasuveränitetskompatibilitet i förhållande till EU:s regelverk.
  9. Försvarsmaktens inköp av Maven Smart System (Dagens ETC & Omni, juni 2026): Granskning av läckta chattmeddelanden från Palantirs tidigare försäljningsagent som avslöjar Sveriges hemliga köp av den kritiserade AI-krigsplattformen.