Skolvinster Vinstdrivande friskolor saknar 2 600 lärare jämfört med kommunala skolor. Deras skolgårdar är också i genomsnitt hälften så stora som de kommunala skolornas. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé.
– Aktörerna säger att deras vinst beror på innovation och teknisk utveckling, men i statistiken ser man någonting annat, säger Vilgot Österlund, statistiker på Arena Idé.
År 2025 var ett starkt år för friskolorna. Av 31 miljarder skattekronor till verksamheterna gick 1,7 miljarder kronor i vinst. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé. Men hur skapas egentligen vinsten? Den frågan har Vilgot Österlund, statistiker på tankesmedjan, undersökt närmare.
– De vinstdrivande skolorna säger sig prioritera elevernas undervisning. Ändå har man ett stort överskott att nyttja själva. Aktörerna säger att det beror på innovation och teknisk utveckling, men i statistiken ser man någonting annat, säger han.
En stor del av överskottet kommer från att spara in på lärartjänster, menar Vilgot Österlund. Medan det i kommunala skolor och friskolor som drivs utan vinstintresse, till exempel föräldrakooperativ eller stiftelser, går i genomsnitt 12 elever per anställd lärare, går det i de vinstdrivande friskolorna 14 elever per lärare, enligt rapporten.
– På en genomsnittlig skola går det 250 elever och på vinstdrivande skolor saknas drygt tre lärartjänster jämfört med kommunalt och ideellt drivna skolor. Det sparar en sådan skola ungefär 2 miljoner kronor per år på, säger Vilgot Österlund.
Enkel affärsmodell
Enligt rapporten saknas det på nationell nivå 2 600 lärare på de vinstdrivna friskolorna jämfört med kommunala och icke-vinstdrivande skolorna. För de 1,7 miljarderna vinstdrivna skolor tog ut i vinst förra året hade de kunnat anställa 2 400 lärare, poängterar Vilgot Österlund. Men det mest häpnadsväckande, enligt honom, är hur friskolorna sparar in på fastigheterna. Medan en genomsnittlig kommunal skolgård är 82 kvadratmeter stor är de privata skolgårdarna i genomsnitt endast 43 kvadratmeter. Bland icke-vinstdrivande friskolor är de i snitt 77 kvadratmeter stora.
– De icke-vinstdrivande skolorna har nästan alltid samma värden som de kommunala skolorna. De har ungefär samma lärartäthet och lärarbehörigheten är högre än hos de vinstdrivande. När inte pengarna är ett intresse då blir också undervisningen, eller förutsättningarna för undervisning, bättre, säger Vilgot Österlund.
Han påpekar att affärsmodellen för friskolorna är enkel. De har bara en intäkt och det är skolpengen från kommunen. Den kan endast öka genom fler antal elever. Kan man inte öka den intäkten får man kapa på fastigheter och lärarkostnader i stället. Vinstintresset får också konsekvenser för eleverna senare i livet, framhäver Vilgot Österlund.
– Forskning visar hur de elever som gått på vinstdrivande gymnasium i Stockholm under sitt arbetsliv får 200 000 kronor lägre i livsinkomst. Det kan inte låter så mycket under ett helt liv men det är ändå några tusenlappar mindre per år. Statistik från Skolverket visar också att elever som gått på vinstdrivande gymnasium inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i samma utsträckning som elever från kommunala gymnasium. En högre andel varken studerar eller arbetar fem år efter studenten. De går utan sysselsättning helt enkelt, säger Vilgot Österlund.
Lyser med frånvaron
Enligt forskningen kan del lägre livsinkomsten förklaras helt av att andelen behöriga lärare på de vinstdrivna gymnasierna är lägre. Vinstintresset har också påverkan på kommunerna. I en medelstor kommun som Nyköping försvinner till exempel 25 miljoner skattekronor till företagens vinster, enligt rapporten. Det är pengar som hade kunnat gå till kommunal verksamhet i stället.
Samtidigt visar rapporten att det skiljer sig mycket åt i hur utspridda de vinstdrivande skolorna är ute i landet. På de mindre kommunerna lyser de med sin frånvaro, eftersom ett lägre elevunderlag gör ekvationen svår att få ihop, menar Vilgot Österlund. Om det finns privata skolor är det uteslutande ideella aktörer, framhåller han.
– När de pratar att det här friskolesystemet är bra för valfriheten och så, då är det framför allt tack vare de ideella skolorna.
Varsam utfasning
Han tycker att aktiebolag ska förbjudas att driva skolor. Men utfasningen måste ske på ett varsamt sätt så att inte eleverna står utan skola, konstaterar han.
– De skolor som vi har i dag kan antingen göras om till stiftelseform eller så kan de köpas upp eller tas över av kommunen. Så att eleverna kan fortsätta gå i samma skola om de vill det.
Vi är mitt i en valrörelse nu. Vad tycker du om skolvinstdebatten?
– Det har blåst upp lite på sistone. Allt fler partier verkar inse problemet som vi har i dag på den svenska skolmarknaden. Man har gjort vissa regelförändringar nu, särskilt under de första åren som ett skolföretag startar en skola. Jag hoppas att det fortsätter och att man går ännu hårdare åt de vinstdrivande skolorna, säger Vilgot Österlund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
