Skola Andelen svenskar som tycker att man ska förbjuda företag med vinstsyfte att driva skolor har ökat de senaste åren. Det visar årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet. Almega utbildning menar att opinionen beror på en ensidig mediebild och skoldebatt. Enligt branschorganisationen finns starka argument för aktiebolagsdrivna skolor.
– Man får köpa att det finns vinst, säger Aaron Israelson på Almega utbildning.
Allt fler svenskar anser att företag med vinstsyfte bör förbjudas att driva skolor. I årets SOM-undersökning, som tittar på allmänhetens åsikter om politiska förslag, svarar så många som 74 procent att det är ett bra förslag, jämfört med 63 procent 2022. Oavsett om man uppger att man står till höger eller vänster anser de flesta att det är ett bra förslag.
Anna Olskog, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare, menar att opinionen visar att medborgarna är medvetna om att vi har ett dysfunktionellt skolsystem i Sverige.
”Marknadens logik fungerar inte för skolan. Utbildningen av samhällsmedborgare ska inte styras av vinstintressen och privata investerares och aktieägares avkastningskrav. Skolan skapar kunskap och bygger vår demokrati, den har större målsättning än att få vinstmarginalerna att öka”, skriver hon i ett mail till Dagens Arena.
Sveriges Lärare anser att skolans eventuella ekonomiska överskott ska gå tillbaka till verksamheten. Detta för att stärka och stödja elevernas lärande och förbättra undervisningen, enligt Anna Olskog.
”Detta vet vi sedan länge att svenska folket tycker. Frågan är dock hur länge våra riksdagspartier och politiker ska fortsätta blunda? Det vi beskriver som marknadsskolan skapar osunda drivkrafter, urholkar tilliten och pressar fram glädjebetyg. Det är ett system som behöver förändras i grunden”, skriver hon.
Ensidig debatt
Aaron Israelson, ansvarig för strategisk kommunikation på Almega utbildning, är inte förvånad över att så många vill förbjuda aktiebolag att driva skolor. Han menar att det beror på det finns en ensidighet i den mediala granskningen och skoldebatten.
– Det har varit ett ensidigt fokus i media på dåliga exempel på friskolor. De finns men är en liten minoritet. De allra flesta sköter sig bra och har goda kunskapsresultat. Debatten nu slår mot alla friskolor i stället för att man tar itu med dem som inte fungerar, säger han.
Med tanke på hur viktig skolan är för samhället, är det värt riskerna med aktiebolagsdrivande skolor som inte sköter sig och drar ned på kvaliteten för att öka vinsten?
– Om vi pratar friskolor finns ingen plats för lycksökare. Driver man skola för att tjäna pengar och drar ned på kvaliteten har man inget i skolan att göra. Vi har tagit fram en ny uppförandekod och har ett etiskt råd på plats som är beredda att ta ansvar för att få bort de här aktörerna. Staten och Skolinspektionen borde också gå längre för att få bort dem, säger Aaron Israelson.
Kritiker menar att det är viktigt att ekonomiska överskott ska gå tillbaka till verksamheten för att förbättra den, och inte delas ut i vinst. Är inte det rimligt?
– Om man bedriver en bra skola som levererar höga kunskapsresultat, som de flesta gör, tycker vi att det är rimligt att få ränta på sin investering. Det gynnar skolan i stort att det kommer in privat kapital som inte kommer från skattebetalarna. Sen har folk en bild av att väldigt mycket pengar försvinner ut i aktieutdelningar, men det är bara 3,4 procent som är vinstmarginalen. Det är betydligt lägre än i andra tjänsteföretag. Och de pengarna återinvesteras i stor utsträckning i skolan. Aktieutdelningen är ännu mycket mindre.
Skolorna går omkull
Aaron Israelson anser att det finns starka argument för att bedriva skolor i form av aktiebolag. Till exempel framhåller han att 80 procent av svenska folket vill kunna välja skola mellan olika utförare. Och att åtta av tio elever som går i friskola går i en aktiebolagsdriven sådan. Ett vinstförbud skulle innebära att de skolorna går omkull och försvinner.
– Man får köpa att det finns vinst. Ett mycket större problem menar jag är att skolor går med förlust. På många håll håller man inte hårt i pengarna. Kommuner kan teckna dyra och till och med dåliga avtal. Illa använda ekonomiska resurser försvinner i det svarta hålet, säger Aaron Israelson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
