Debatt Det finns en snabb, enkel lösning – sänk ersättningen till friskolor.
När Sveriges unika, kravlösa och skattefinansierade friskola infördes 1991 hade det gått att förutse vad som skulle hända. Varje elev bar på en skolpeng. För att gå med vinst måste klassrummen fyllas. En möjlighet hade varit att locka med god utbildning. Men vinstdrivna skolor valde i stället att lova goda betyg. Betygsinflationen är omfattande i jämförelse med kommunala skolor.
För att sänka kostnader måste dyra elever sorteras bort vilket skett länge och systematiskt. Det är särskilt tydligt när det gäller utlandsfödda elever. I friskolor kommer de i huvudsak från USA, Tyskland och Indien medan de kommunala tar hand om ungdomar från Afghanistan, Somalia och Irak.
Hålla nere lärarlöner
Viktigt är också att hålla nere lärarlöner. Den kvalitetsjusterade lärartätheten har alltid varit lägre i skolor som drivs i vinstsyfte. Peter Letmark dokumenterar i en artikel i DN (2025-09-23) att en lärare i en vinstdriven skola i genomsnitt tjänar 1 100 kronor mindre i månaden än kommunala kollegor. Värst är Internationella Engelska Skolan – en grundskolelärare där tjänar 3 000 kronor mindre än en kollega i en kommunal skola.
Utredningen Bidrag och skolavgifter (SOU 1992:38) kom fram till att en ersättning som motsvarade 85 procent av kommuners kostnader innebar en risk för att ”fristående skolor skulle få gynnsammare förutsättningar att driva verksamhet än de kommunala skolorna”. Några få remissinstanser ville ändå behålla ett minimibidrag på denna nivå. En överväldigande majoritet ville sänka till 75 procent. Ingen remissinstans ville ha en högre nivå. Regeringen Bildt behöll ett minimibidrag på 85 procent.
Tre år senare beslutade Ingvar Carlssons regering (proposition 1995/96:200) att fristående skolor skulle få ett elevbidrag enligt samma grunder som tillämpas för kommunala skolor. Det innebar att vinstbolagen sedan dess gravt överkompenserats.
Vildsint slag i luften
Regeringen har just mottagit vinstutredningens slutbetänkande som innehåller en osannolik härva av detaljförslag som tillsammans formar ett vildsint slag i luften. Friskolornas branschorganisation Almega utbildning har alldeles rätt när de påpekar att förslagen skulle leda till en ”superbyråkratisering” av Sveriges skolväsende.
För att undanröja alla tvivel om vad det handlar har utbildningskoncernen AcadeMedia nu beslutat att bonusar till bolagets ledarskikt och 140 andra chefer till 90 procent ska baseras på vinst, omsättning och aktiekurs. Återstående tiondel ska belöna minskade utsläpp av koldioxid.
Vi har nu i trettio år överkompenserat de vinstdrivna skolor som undergrävt legitimiteten i vårt skolsystem. Nästan 75 procent av svenska väljare vill inte att ”företag med vinstsyfte” ska driva skolor.” Nio av tio lärare är kritiska till att friskolor tar ut vinst. Detta måste få ett slut.
Vi ska inte på nytt begrava frågan om skolpeng i en utredning. Det finns en enkel, snabb och utredningsfri väg att gå – sänk i ett första steg skolpengen till vinstdrivna skolor till ett belopp som motsvarar 85 procent av respektive kommuns kostnad.
Lars Anell
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
