A-kassan Nu är det ett år sedan den ny a-kassan infördes. LO ser flera negativa konsekvenser för individ och samhället medan Almega menar att reformen stärker arbetslinjen.
Den 1 oktober 2025 reformerades a-kassan. Bland annat gick kvalificeringen till den från att vara baserad på arbetstid till inkomst. Ambitionen var enligt regeringen att fler arbetslösa skulle kunna kvalificera sig till a-kassan. Men LO-ekonomen Nima Farrahi framhåller att man under det senaste året inte kunnat se någon förbättring.
– Under fjärde kvartalet 2025 var täckningsgraden bland nya öppet arbetslösa två procent lägre än motsvarande kvartal 2023 och 2024. Det visar en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Minskningen tillskrivs dock inte reformen, då utvecklingen kan ha påverkats av bland annat konjunkturen, men man ser i alla fall än så länge ingen ökad täckningsgrad, säger Nima Farrahi.
Han lyfter samtidigt att de nya kvalificeringsvillkoren innebär att ersättningsperioden kan skilja sig mycket beroende på hur inkomsterna sett ut före arbetslösheten.
– Tidigare var huvudregeln 300 dagar. Nu kan det vara 66, 100, 200 eller 300 dagar, beroende på hur många månader den sökande haft en tillräckligt hög inkomst, alltså minst 11 000 kronor. Detta slår olika hårt beroende på hur stadig arbetsmarknadsanknytning och inkomst man har haft. Deltidsarbete och mer oregelbundna inkomster är vanligare i många LO-grupper. Så vi ser nu att nästan 30 procent av våra medlemmar som får ersättning från LO-förbundens a-kassor har en kortare ersättningsperiod än 300 dagar. I Akademikernas och Unionens a-kassor var andelen 14 respektive 15 procent, säger Nima Farrahi.
”Spär på lågkonjunkturen”
Den största försämringen med den nya a-kassan är dock enligt LO den brantare nedtrappningen av ersättningen som infördes. Efter 80 procent av den tidigare inkomsten i hundra dagar får man 70 procent och efter ytterligare 100 dagar endast 65 procent. Enligt LO:s beräkningar handlar det om omkring 2 000 – 3 000 kronor mindre i månaden än med de gamla reglerna. Bland ersättningstagarna i Kommunals a-kassa har andelen med en ersättningsnivå på 80 procent minskat från fyra av fem i november 2025 till drygt hälften i juli 2026. Nu har ungefär var femte medlem en ersättningsnivå på 60 procent eller lägre.
– Det ökar den ekonomiska pressen på den arbetslöse och kan försämra förutsättningarna för en bra matchning på arbetsmarknaden, men också hela samhället. Forskning visar att a-kassan är viktig som en automatisk stabilisator under lågkonjunkturer. När flera är arbetslösa måste man kunna hålla uppe konsumtionen. Folk ska kunna handla och betala hyran. Annars spär man bara på lågkonjunkturen, säger Nima Farrahi.
Samtidigt som regeringen ofta lyfter att man höjt taket i a-kassan konstaterar Nima Farrahi att taket fortfarande är långt under inkomstnivåerna.
– 65 procent av alla löntagare ligger över taket och har inte hela inkomsten försäkrad. Bland tjänstemännen är siffran ännu högre. Det gör att kompletterande försäkringar blir ännu viktigare, exempelvis genom fackliga inkomstförsäkringar eller kollektivavtalade lösningar.
Förenklat arbetsgivarintyg
På arbetsgivarorganisationen Almega är man dock mer positiv till reformen. Organisationens näringspolitiska chef Fredrik Östbom menar bland annat att den snabbare nedtrappningen av ersättningen stärker arbetslinjen.
”När skillnaden mellan ersättning och arbetsinkomst ökar tidigare blir det mer lönsamt att ta ett arbete, vilket kan underlätta rekryteringar”, skriver han i ett mail till Dagens Arena.
Han lyfter också att en förbättring för arbetsgivarna är att arbetsgivarintyget har förenklats.
”När a-kassan i större utsträckning bygger på uppgifter från arbetsgivardeklarationerna behövs inte längre samma detaljerade tidsredovisningar som tidigare. Det minskar administrationen, risken för fel och behovet av kompletteringar”, skriver Fredrik Östbom.
Men på LO vill man se att nästa regering tar bort nedtrappningen av ersättningen och att den höjer och indexerar taket så att det följer löneutvecklingen.
– Minst 70 procent av löntagarna ska få 80 procent av lönen. Och ge alla som kvalificerar sig rätt till 300 ersättningsdagar. Det ska vara en omställningsförsäkring som är bra för matchning och för samhället, inte en ekonomisk press mot golvet, säger Nima Farrahi.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
