Asylpakten Mycket ska vara på plats till den 12 juni då EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft. Ännu är inte viktiga lagstiftningar beslutade om och implementeringen kommer att fortsätta länge efter juni.
Om bara ett par månader ska EU:s asyl- och migrationspakt vara implementerad i Sverige. Asylrättsjuristen Sofia Rönnow Pessah berättade i en tidigare artikel om sina farhågor inför de nya reglerna och snabb implementering. Nu ger Migrationsverket sin bild av processen.
För svenska Migrationsverket har arbetet föregåtts av ett uppdrag 2024 om ett förändrat asylmottagande med anledning av att möjligheten till egenbosättning för asylsökande (ebo-lagen) slopades. Veronika Lindstrand Kant, som är uppdragsansvarig på Migrationsverket för implementeringen av EU:s asyl- och migrationspakt, fick sitt nuvarande uppdrag för ungefär ett år sedan.
– Vi arbetar för fullt för att anpassa och förbereda för pakten, men det är också en del nationella delar som ska vara på plats, så vi avvaktar också lagstiftningen. Det är kort om tid, men handlar inte bara om att Migrationsverket ska få allt på plats, det handlar också om domstolar, polis, kommuner och regioner, säger Veronika Lindstrand Kant.
Lång tid för implementering
Trots att anpassningsarbetet och förberedelserna har pågått ett tag räknar Migrationsverket med att implementeringsarbetet kommer att behöva fortgå ett bra tag efter 12 juni. Myndigheten har beviljats 250 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) för att fortsätta förbereda medarbetare, genom kompetens och resurser, i två år framåt.
I sitt remissvar till regeringen om implementeringen av migrations- och asylpakten skrev Migrationsverket bland annat om oklarheter kopplade till att den nya mottagandelagen träder i kraft först i oktober, medan pakten ska vara på plats i juni. Nu säger Veronika Lindstrand Kant att det ser ut på liknande sätt i många länder i Europa, med glapp mellan lagstiftning och sena beslut inför implementeringen:
– Vi får försöka hantera det här på något sätt. Vi är inte unika.
Enligt Veronika Lindstrand Kant är den stora förändringen i asylprocessen att en kortare process, ett så kallat gränsförfarande, ska användas för personer som väntas få avslag på sin asylansökan. Det gäller personer från länder varifrån få beviljas asyl, samt för personer som misstänks ha lämnat falska uppgifter.
Klara inom tre månader
Ärenden inom gränsförfarandet ska ta maximalt tre månader, inklusive ett första beslut och beslut på överklagande i första instans. Regeringen har uttryckt att de vill pröva så många asylärenden som möjligt enligt gränsförfarandet, alltså fler än de obligatoriska fallen. I lagrådsremissen skriver regeringen:
“Det innebär bl.a. att det reguljära förfarandet i större utsträckning kan förbehållas prövningen av ansökningar som är välgrundade och ärenden som kräver närmare utredning. Det bör också kunna underlätta återvändandearbetet.”
Asylsökande som ankommer till Sverige, men även medborgare från länder utanför EU som påträffas i landet, ska först genomgå en screening. Den har polisen huvudansvar för.
– Screeningen innehåller fyra moment: id-kontroll men också säkerhetskontroll – det vill säga man ska söka i olika system för att se om personen utgör ett hot mot rikets säkerhet. I screeningen ingår också en enklare medicinsk kontroll och en sårbarhetsbedömning, alltså att man undersöker om personen tillhör en särskilt sårbar grupp, säger Veronika Lindstrand Kant.
Migrationsverket har förberett för screening och gränsförfarandet inom ramen för migrations- och asylpakten på fyra orter: Boden, Sigtuna, Malmö och Mölndal. Här utgår Migrationsverket från de boenden de redan har i dessa kommuner.
Begränsad rörelsefrihet
För gränsförfarandet gäller att de asylsökande inte bedöms vara inresta i landet. Det innebär också att de ska vistas i närheten av sitt boende på särskilda center. Vissa kommer kunna lämna boendet dagtid, men andra kommer att kunna ha restriktioner beroende på personliga omständigheter. Veronika Lindstrand Kant säger att hon inte kan exemplifiera med vilken rörelsefrihet som de boende kommer att ha, men att det inte kommer att handla om låsta förvar. Förslaget till ny mottagandelag som ska träda i kraft i oktober anger att asylsökande ska ”vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område”, enligt Migrationsverket.
– Är man i ett gränsförfarande ska man finnas på centret och vara tillgänglig för asylprövningen under den här tiden. Det handlar ju om ganska kort tid. Vi har sagt att det viktigaste är att man har sin dygnsvila på centret.
Det kommer att finnas möjligheter att arbeta med olika miljöer inom boendena, till exempel att barnfamiljer bor på en särskild del av boendet.
Kommer ni att klara av tidsgränsen på tre månader, inklusive beslut och överklagande?
– Jag tror att det kommer gå ganska bra, men det är klart att allting är ju nytt i början. Jag ser inte att vi inte kommer att klara av det.
Begränsad rätt till advokat
En stor skillnad för svensk del blir också att migrations- och asylpakten innebär att Sverige lägger sig på en betydligt mer restriktiv nivå vad gäller rätt till offentligt biträde. Idag har asylsökande rätt till juridisk hjälp under hela processen. Från 12 juni kommer asylsökande istället bara få en kortare genomgång av advokat i början av asylprocessen.
– Det är klart att det förslag som ligger nu är en förändring jämfört med hur systemet ser ut idag. Vi kommer att ha två system parallellt: de som sökt före och de som sökt efter 12 juni. Förändringarna får vi försöka hantera. Den stora skillnaden är att Migrationsverket verkligen behöver ta det utredningsansvar man redan har, säger Veronika Lindstrand Kant.
Ligger mer på er att ta tillvara den asylsökandes rättigheter?
– Ja, och vi kan behöva guida personen mer.
När det gäller den så kallade övervakningsmekanism som ska finnas på plats inom regelverket för att övervaka att mänskliga rättigheter efterlevs, har regeringen föreslagit JO som ansvarig instans. Men JO har avböjt då de menar att det inte faller inom deras ansvarsområde. Veronika Lindstrand Kant hänvisar till regeringen när det gäller den frågan.
Dagens Arena har sökt migrationsminister Johan Forssell (M). Hans pressassistent Anastasia Sofla svarar på sms angående övervakningsmekanismen:
”Det finns redan idag flera myndigheter som granskar att myndigheterna följer lagen. I lagrådsremissen pekas ingen särskild myndighet ut, utan regeringen avser återkomma kring den exakta utformningen och hur ansvaret ska fördelas, men det kommer inte att innefatta några förändringar av myndigheternas befintliga befogenheter och uppdrag.”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
