Arbetslösheten Trots den höga arbetslösheten i Sverige är arbetskraftsbristen stor, enligt arbetsgivarna. LO och Svenskt Näringsliv menar att det finns en missmatch på arbetsmarknaden och att fler behöver gå arbetsmarknadsutbildningar.
– Det är ett systemfel och det är frustrerande att vi inte kommit åt detta, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Enligt arbetsgivarna saknas det 61 000 personer inom flera yrken. Inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning saknas närmare 30 000 personer och inom yrkesområden som motsvarar gymnasial utbildning saknas 27 000 personer, enligt arbetsgivarna.
Samtidigt är arbetslösheten hög i Sverige. I januari låg den på 8,6 procent vilket motsvarar omkring 490 000 personer i åldrarna 15–74. Att arbetsgivarna trots det saknar arbetskraft beror enligt Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, på att det finns en missmatch på arbetsmarknaden. Den personal och den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar finns helt enkelt inte där ute, menar han.
– Vi har en arbetsmarknads- och utbildningspolitik som inte matchar näringslivets behov. Det är få som går yrkesutbildningar och det har dragits ner på arbetsmarknadsutbildningar. I år betalar Arbetsförmedlingen tillbaka över 4 miljarder i anslag som de inte kunnat använda. Det är ett systemfel och det är frustrerande att vi inte kommit åt detta. Tillväxten styrs av hur många timmar vi jobbar och har vi stora grupper som står utanför arbetsmarknaden skadar det vårt välstånd och det minskar våra skatteintäkter, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Fler insticksjobb
Han påpekar också att över 70 procent av de arbetslösa bedöms ha en svag konkurrensförmåga. Enligt honom kommer de ha svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden då arbetsgivare inte vill ta risken att ge dem en kollektivavtalsenlig lön.
– Vi hade hoppats på fler insticksjobb, till exempel etableringsjobb, så att arbetsgivare får en chans att prova på de långtidsarbetslösa. Det tragiska i det här är att de säkert är produktiva och hade kunnat visa det om de bara fick chansen. Det hade varit en vinst för dem själva men också för hela samhället, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Källa: SCB
Från fackligt håll ser man också ett behov av att få in fler arbetslösa på arbetsmarknads- och yrkesutbildningar för att lösa matchningsproblematiken. Men Mattias Samuelsson, utredare på LO:s samhällspolitiska enhet med fokus på arbetsmarknads- och utbildningsfrågor, framhäver också att det kan finnas andra orsaker bakom arbetsgivarnas rekryteringsutmaningar.
– Arbetsgivarna säger att man har ett stort kompetensbehov, men arbetslösheten är också hög i en del branscher där det är ett stort arbetskraftsbehov. Det talar för att det är något som inte stämmer. Det handlar delvis om arbetsvillkoren. Parat med relativt hög arbetslöshet ser vi också att ofrivilligt deltidsarbete ökar, exempelvis inom restaurangbranschen, där även personalomsättningen är hög eftersom många lämnar på grund av dåliga arbetsvillkor. Och inom gröna näringar, där det uppges saknas folk, är det tuffa villkor och utbredd arbetslivskriminalitet, säger Mattias Samuelsson.
Öka drivkraften
Parallellt med att få fler att gå arbetsmarknadsutbildningar behöver även villkoren på arbetsmarknaden bli bättre, menar Mattias Samuelsson. Men Sven-Olov Daunfeldt köper inte den analysen.
– Jag tycker inte att det håller. De flesta arbetsgivare är måna om personalen. De vill inte ha korttidssjukskrivningar för det kostar pengar. De vill ha personal som funkar.
Han menar att drivkraften att arbeta måste öka.
– Man ska inte kunna tacka nej om man har varit arbetslös under en längre tid. Det finns också en geografisk missmatch och vi måste inte bara med piska utan också med morot få folk att flytta dit jobben finns, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Få vakanser
Även om 61 000 kan låta mycket är det klart färre än 2024, då arbetsgivarna uppgav att det fattades 70 000 personer. Samtidigt finns det relativt få lediga jobb. Under fjärde kvartalet 2025 minskade antalet lediga jobb med 8 procent, jämfört med fjärde kvartalet 2024, enligt SCB. Totalt fanns 114 700 lediga jobb på arbetsmarknaden fjärde kvartalet 2025.
– Ekonomin står och stampar fortfarande. Vi ser vissa ljusningar att det vänder, men det går fortfarande långsamt, säger Mattias Samuelsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
