Ukraina Ukraina och USA närmar sig ett säkerhetsavtal, konstaterade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i helgen. Något som skulle vara viktigt för att minska risken för rysk eskalering, framhåller Johan Huovinen, militär lärare vid Försvarshögskolan.
Ett avtal med amerikanska säkerhetsgarantier till Ukraina är ”100 procent” redo att skrivas på. Det meddelade Ukrainas president Zelenskyj efter helgens möte mellan representanter från Ukraina, Ryssland och USA i Abu Dhabi. Nu väntar man bara på besked om datum och plats för undertecknandet, framhöll presidenten till reportrar i Vilnius.
Johan Huovinen, militär lärare vid Försvarshögskolan, menar att man under en längre tid från ukrainsk sida eftersträvat att få säkerhetsgarantier efter ett eldupphör eller fredsavtal. Ett antal europeiska länder, däribland Sverige, har uttalat att man vill vara delaktig. Från amerikansk sida har man dock intill helgens möte i Abu Dhabi varit restriktiva med att utlova några säkerhetsgarantier, framhåller Johan Huovinen.
– Det är en fråga om hur länge man ska vara en säkerhetsgarant. Handlar det om fem eller tio år? Det är ett ganska långvarigt engagemang USA tar på sig. Det senaste året har vi under Trumpadministrationen sett att USA är på väg att tunna ut avtrycket i Europa, där de haft mycket trupp. Något som varit kostsamt för dem. Med detta blir man inte av med sin närvaro i Europa.
Han påpekar att USA vill att européerna tar mer ansvar. Problematiken ligger i att övriga Nato-länder sannolikt inte kommer att vara tillräckligt avskräckande för Ryssland.
– Det är större risk att Ryssland prövar säkerhetsgarantierna om inte amerikanarna är med. De är den yttersta garanten, säger Johan Huovinen.
”Strategisk signalering”
Han säger att han har svårt att se amerikanska soldater på marken i Ukraina som en säkerhetsgaranti. Snarare handlar det nog om amerikanska flygstridskrafter i första hand.
– Sverige har indikerat att man kan bidra mer på flygsidan. Frankrike och Storbritannien har pratat om trupp på marken. Den ryska uppfattningen är att det inte ska finnas marktrupper som säkerhetsgarantier från Natos sida, så det kan bli en annan stationering för de trupperna. Kanske i Polen eller Rumänien, säger Johan Huovinen.
När i tid ett säkerhetsavtal från amerikansk sida kan vara påskrivet beror lite på krigets utveckling, menar Johan Huovinen. Ukraina vill se ett eldupphör medan Ryssland vill ha ett fredsavtal där ett ryskt övertagande av Donetsk län ingår. Det är där stridigheterna pågår och Ryssland kontrollerar stora delar av området, framhåller Johan Huovinen. Vid ett eldupphör stannar man där man står i dag och det skulle påminna om en lösning likt den på koreanska halvön eller på Cypern. Man fryser läget och överlämnar problematiken till kommande generationer, enligt Huovinen.
– Att Ukraina går ut med att man är ett steg närmare ett säkerhetsavtal är en strategisk signalering från deras sida. Det indikerar att man skickar över bollen till den ryska sidan och att Ryssland måste göra eftergifter och ytterligare avsteg från sina krav, säger Johan Huovinen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
