Krigets lagar måste gälla alla överallt

Dagens regelbaserade världsordning har fötts ur mänsklighetens svartaste mörker. Den svenska regeringens vägran att stå upp för folkrätten sätter också svenska liv på spel. Det skriver Lisa Pelling. 

Det ofattbara lidandet på 1800-talets slagfält, där soldater förblödde i leran utan någon som kunde förbinda såren, födde idén om en kommitté för att utbilda frivilliga att ta hand om sårade soldater, och en överenskommelse om att ge frivilliga rätt att verka på slagfältet. Så föddes Röda Korset och den humanitära rätten. 

Rädda Barnen, och det arbete för barns rättigheter som skulle leda fram till Barnkonventionen, kom till som svar på den massvält som skapades av Storbritanniens och dess allierades handelsblockad efter första världskriget. 

Förintelsen och mordet på över sex miljoner judar och romer var bakgrunden till 1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott. 

De mest ofattbara grymheter har redan ägt rum. Vi vet därför – det är en gemensam mänsklig erfarenhet – att vi står vid randen av avgrunden. De konventioner som det internationella samfundet har enats om är som pålar vi slagit ner i marken för att inte rasa nerför stupet, ner i det barbari vi vet väntar i en värld utan internationella normer och konventioner. 

Varje gång en stat bryter mot de regler vi kommit överens om är det ett hot mot oss alla.

Den regelbaserade världsordningen har mödosamt förhandlats fram, på konferens efter konferens, och tillsammans bildar Genèvekonventionerna det som kallas krigets lagar, den humanitära rätten.

Varje gång en stat bryter mot de regler vi kommit överens om är det ett hot inte bara mot de människor som utsätts för övergreppen, våldet, dödandet, utan ett hot mot oss alla. 

Rysslands urskillningslösa bombningar av bostadshus och lekplatser i Ukraina sker i skuggan av Israels lika urskillningslösa men ännu mer omfattande våld mot civilbefolkningen i Gaza. Det är ingen tröst för de familjer i Ukraina som förlorat ett barn när ryska missiler träffar gungställningen eller skolbyggnaden. Och det är ingen ursäkt för att inte uppmärksamma det som sker i Ukraina, tvärtom: krigets lagar måste gälla alla överallt. 

Den israeliska militärens kallblodiga avrättning av åtta av Palestinska Röda Halvmånens ambulanssjukvårdare och första hjälpen-volontärer i Gaza berör inte bara Gaza, utan innebär att det blir svårare för Röda Korset att verka överallt. Om det inte längre finns någon respekt för humanitära hjälparbetare, blir det svårare att nå krigets offer med förband, mat och vatten. I Gaza och i Charkiv, i Dnipro och Khan Younis. Överallt. 

När Israel på internationellt vatten bordar och beslagtar segelfartyget Madleen och dess last med barnmat och mjöl, och kidnappar Greta Thunberg och de andra i besättningen, bryter de mot folkrätten och de internationella lagar som reglerar vad stater får göra utanför sitt territorialvatten. Och vad de inte får göra. Förenta Nationernas havsrättskonvention tog årtionden att förhandla fram, den första havsrättskonferensen hölls 1958, konventionen beslutades 1982. Sverige har ratificerat den, och har en skyldighet att agera när någon stat bryter mot den. 

Även beslutsamheten att skydda civila offer i väpnade konflikter har djupa rötter inte minst i vårt land. Sverige har varit med från början. Svenska delegater var på plats på den internationella konferensen i Genève i oktober 1863 som lade grunden till Internationella rödakorskommittén, och Svenska Röda Korset grundades redan 1865. 

Idag utmanas den humanitära rätten.

– Jag upplever att grunden står svagare än den gjorde när jag började, sa FN:s avgående flyktingkommissarie Filippo Grandi när han besökte Stockholm förra veckan. 

Det gäller Rysslands krigsföring mot Ukraina. Och det gäller Israels agerande i Gaza. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, säger som det är i en intervju i Svenska Dagbladet. 

– Israel är ganska vana vid att allt de gör är olagligt nu för tiden. Det är bara krigsförbrytelse efter krigsförbrytelse. Det verkar som att de inte bryr sig om att det finns regler.

Men Sverige borde bry sig. Den svenska regeringens vägran att stå upp för folkrätten sätter också svenska liv på spel. Det går inte att förvänta sig att en regelbaserad världsordning kommer att finnas där för att skydda svenska intressen och svenska medborgare, om vi inte är villiga att se till att den finns där för andra.