AI I veckan införde Sydkorea som första land i världen en heltäckande AI-lag. Dagens Arena frågade German Bender, utredningschef på Arena Idé och som länge bevakat AI-frågan, om Sverige borde följa efter.
Varför inför Sydkorea en AI-lag?
– Jag vet inte vilka omständigheter som har bidragit till den här lagen just i Sydkorea. Generellt kan man säga att länder runt om i världen funderar på hur man ska hantera AI. Kina har ett lagpaket som man är på väg att rulla ut. EU har en stor AI-förordning som implementeras i olika steg fram till 2027. I USA pågår det också diskussioner, men Trump-regeringen har i princip stoppat det och går på en totalt regelfri utveckling. Väldigt mycket på grund av att de stora techbolagen lobbat för det. De vill kunna utveckla AI helt oreglerat.
German Bender fortsätter:
– Det finns en oro för att de här systemen ska bli för självständiga. Att vi människor ska låta AI-system hantera väldigt stora beslut, sköta viktiga infrastruktursystem och få kontroll över känsliga processer som inom kärnkraft. Eftersom systemen blir allt svårare att förstå riskerar vi att tappa styrningen och möjligheten att återta den. Det handlar också om ansvarsutkrävande. Om en olycka händer på ett kärnkraftverk, eller en självkörande bil kraschar, då vill man veta vem som är ansvarig och kunna ställa den till svars rättsligt.
Vad handlar regleringarna om?
– EU-lagstiftningen reglerar framför allt de system som berör människor. Det kan vara inom vården eller arbetsmarknaden. Dessa områden kräver att människor är med i processen. Exempelvis får inte AI fatta beslut om en anställning eller avskedande. Så verkar det också vara i den sydkoreanska lagen. Man har vad man kallar ’humans in the loop’, det måste finnas en människa med i processen.
Borde Sverige införa en AI-lag?
– Sverige måste vara väldigt pådrivande inom EU. Det har redan förekommit försök att sakta ner och vattna ur EU:s reglering genom så kallade ”regelförenklingar” i en digital samlingsförordning. Men jag tror tyvärr inte att Sverige kommer att verka för starkare reglering. Vi är ett innovations- och teknikvänligt land, och jag tror att man vill upprätthålla den imagen i världen. Den regering vi har nu är väldigt företagsvänlig och AI-bolagen vill pusha för så mycket avreglering som möjligt.
Han fortsätter:
– För företagen innebär det såklart kostnader att möta de nya reglerna. Det kan vara kostnader för jurister som går igenom systemen så att de uppfyller de nya lagarna, eller viten om man inte uppfyller reglerna. De böter som framför allt EU kan utmäta är betydande. De här kostnaderna kan innebära att företagen lägger mindre pengar på att utveckla tekniken vilket gör att utvecklingen går långsammare. Men det finns också många som menar att det är en del av poängen med regleringen. Utvecklingen går för fort och vi har inte bråttom någonstans.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
