Thomas Vinterbergs tv-serie ”En familj som vår” och böckerna ”Om det var krig i Norden” av Janne Teller och ”Maktens triangel” av Finlands president Alexander Stubb skildrar alla den nya världsordning vi hamnat i när Trump hotar Grönland. Och visst verkar denna innebära minskad makt för FN. Men kanske kan det via självrannsakan göra oss starkare på sikt?
”Tänk om det blev krig i Norden. Vart skulle du ta vägen? Om nästan hela Sverige, nästan hela Stockholm låg i ruiner efter bombnedslag. Om huset som du och din familj bor i har fått hål i väggarna, alla fönsterrutor krossade och taket bortslitet. Vintern är på väg”.
Så börjar boken ”Om det var krig i Norden” av den danska författaren Janne Teller. Boken är utformad som ett pass, kom ut i Sverige första gången 2012 och sätter läsaren i positionen att Sverige hamnar i krig och att man själv tvingas bli flykting.
Redan när jag läste boken gjorde den stort intryck på mig. Men bokens berättelse om att Sverige hamnat i krig med Danmark och att ens familj tvingats fly till Egypten kändes ändå lite svår att se som ett realistiskt framtidsscenario.
Och tanken att det skulle kunna bli krig i Norden kändes främst som ett nyttigt tankeexperiment för att förstå vad de som flyr till Sverige varit med om.
Att det på riktigt skulle bli krig här kändes väldigt orealistiskt.
Sedan Trump inlett detta år med att attackera Venezuela och säga att han inte utesluter att ta över Grönland med militära medel går jag dock och lånar ”Om det var krig i Norden” igen. Och nu känns den snarare som en av få böcker som beskriver denna ny världsordning som vi plötsligt vaknar till.
Stubbs bok en av få
I sin bok “Maktens triangel”, skriver Finlands president Alexander Stubb:
”Det här är vår generations motsvarighet till 1918, 1945 eller 1989. De närmaste åren kommer att avgöra dynamiken i den nya internationella ordningen för det resterande århundradet, eller i alla fall för de närmaste årtiondena. Utgången kommer att fundamentalt ändra sättet vi lever våra liv.
Och det som är säkert är att världsordningen som vi känner den – maktstrukturerna, relationerna och de fundamentala principerna som guidar dem – kommer att återfödas. Vilken ny ordning som framkommer kommer att bero på hur vi hanterar detta ögonblick”.
Stubbs nyutkomna bok är ytterligare en av få böcker som kan förklara vad det är vi upplever just nu med Trumps hot kring Grönland.
Stubb menar att den regelbaserade världsordning som väst etablerade efter andra världskriget nu är i spillror. Och att liberala demokratiska värden utmanas av allt mäktigare auktoritära krafter i öst och väst och populistiska krafter i väst.
Han skriver att världen har ändrats mer de senaste tre åren än de föregående trettio åren sammanlagt. Och tror att det globala syd är de som kommer avgöra vilka som har makten i den nya världsordningen.
Regional samverkan
Rent konkret tror han för det första att vägen framåt handlar om att förstå att öppna, fria och demokratiska samhällen är basen för nationell framgång och att alla former av styrning som begränsar frihet bara kommer att överleva en kort eller medellång tid men att demokratin konstant behöver skyddas och utvecklas.
För det andra menar han att stater behöver stärka regional samverkan. Och för det tredje säger han att FN behöver ändras så att säkerhetsrådet inkluderar fem till permanenta medlemmar – en från Latinamerika, två från Afrika och två från Asien – plus tio roterande medlemmar – detta för att mer rättvist återspegla världen och öka institutionens legitimitet.
Han vill även att FN avskaffar möjligheten för stater att lägga in ett veto och att stater som bryter mot FN-stadgan ska förlora sin möjlighet att rösta.
Stubb är trots allt optimistisk men återkommer gång på gång till att det globala väst måste inse att vi inte kan närma oss andra stater med monologer om hur de borde vara mer som oss utan att vi måste lära oss samarbeta med stater som har andra värden än oss utan att för den delen ge upp om våra.
Han säger också att en värld med Trump riskerar att bli en värld där internationella samarbeten blir mer ”à la carte” men att de institutioner som lyckas få till hållbara internationella samarbeten kommer ha en uppenbar fördel.
Nordbor som flyktingar
Men hur kommer då denna nya världsordning att se ut i praktiken?
Jag har i det sammanhanget svårt att sluta tänka på Thomas Vinterbergs tv-serie ”En familj som vår” som kom förra året, verkligen är tio av tio i konstnärlig kvalitet och som handlar om att Danmark måste evakueras för att det översvämmats på grund av klimatförändringar.
Serien följer 20-åriga Lauras medelklassfamilj och här får vi se det Teller beskrev i sin bok i praktiken – nordbor som flyktingar. Till en början går det efter evakueringskrisen väldigt bra för Lauras pappa och han lyckas få jobb som arkitekt i Paris men när hans dotter försvinner går han till polisen trots att hans arbetsgivare sagt att han riskerar sitt uppehållstillstånd om han gör det.
Virve Ivarsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
