Enorm försämring på 30 år.

Allt var inte bra i Sverige år 1991. Men på åtminstone en punkt har Sverige blivit direkt försämrat på drygt 30 år. Det handlar om inkomster från kapital och hur de fördelas mellan olika inkomstgrupper. Sverige har som bekant inget förmögenhetsregister, men vi har statistik på inkomster från kapital, alltså vinster från aktieutdelningar, bostadsaffärer och fondförsäljningar.

I den rikaste tiondelen av befolkningen har man mer än fyrdubblat kapitalinkomsterna

År 1991 gick ungefär 3 procent av kapitalinkomsterna till den tiondel av befolkningen med lägst inkomster (decilgrupp 1). Även i decilgrupp 2, 3 och 4, alltså de tiondelar av befolkningen med lite högre inkomster än decilgrupp 1, låg kapitalinkomsterna på ungefär 3 procent av de totala kapitalinkomsterna. Sen växte kapitalinkomsterna sakta upp till decilgrupp 9 (den tiondel av befolkningen med näst högst inkomster) där de utgjorde ungefär 10 procent av de totala kapitalinkomsterna. Om alla kapitalinkomster delats lika, är det precis så mycket varje decilgrupp skulle fått, 10 procent. Men den tiondel av befolkningen med högst inkomster fick år 1991 drygt 54 procent av de samlade kapitalinkomsterna, alltså mer än hälften.

Det låter ju förfärligt. Men vad har hänt sedan dess?

Jo, dels har de totala kapitalinkomsterna blivit ungefär tre gånger så stora, om man justerar för inflationen. Kakan har alltså blivit större. Bitarna har dock inte vuxit för alla grupper.

I decilgrupp 3, 4 och 5 har man mer eller mindre precis lika stora kapitalinkomster som 1991, vilket betyder att andelen av de totala kapitalinkomsterna har minskat. I grupp 6, 7, 8 och 9 har kapitalinkomsterna ökat i kronor, men som andelar har de krympt. Decilgrupp 2, den inkomstgrupp med näst lägst inkomster, har halverat sina kapitalinkomster! Som andel har de sjunkit med över 80 procent. I decilgrupp 1 har inkomsterna till och med vänts till förluster, skulderna överstiger sannolikt tillgångarna i denna grupp.

Hur ser det ut i toppskicket då? Jo, i den rikaste tiondelen av befolkningen har man mer än fyrdubblat kapitalinkomsterna. De får nu 80 procent av kapitalinkomsterna!

Sveriges kapitalfördelning har helt enkelt blivit mer ojämlik. Att uppskatta förmögenheter via kapitalvinster blir inte lika bra som ett förmögenhetsregister, då bostadsförsäljningar till viss del kan röra till analysen. Men det är uppenbart att Sveriges kapital inte fördelas så jämlikt som i alla fall jag skulle vilja.

Ett subventionerat aktie- eller fondsparande för låginkomsttagare skulle kunna vara en mer träffsäker reform än regeringens dyra och generella ISK-skattelättnad som börjar gälla fullt ut nästa år.

Vilgot Österlund