Kommer sänkt straffbarhetsålder minska brottsligheten?

Kriminalpolitik Regeringen föreslår att straffbarhetsåldern för grova brott ska sänkas till 13 år nästa sommar. Dagens Arena frågade Camila Salazar Atías, kriminolog och expert på gängkriminalitet, om vilka effekter det skulle kunna få.

Kommer sänkt straffbarhetsålder minska den grova brottsligheten?

– I Sverige har vi inte den forskningen än, men det finns indikationer på att när vi tog bort straffrabatten för åldrarna 18 till 21 så trycktes våldet ner i åldrarna. Det blev en stor skillnad. Det finns en systematik och strategi kopplat till att utnyttja barn att begå väldigt grova brott. I England har man sänkt till 10 år och jag menar att det inte finns en gyllene gräns vid 13. Vi är väldigt oroliga över att det här förslaget kommer leda till att man trycker ned det grova våldet ännu mer i åldrarna och i förlängningen så även straffrättsåldern. Det är också oroväckande att den här förändringen inte kopplas till vad forskning och evidens säger, utan man går på känsla. Det är inte heller bara att barn mellan 13 och 15 år nu ska kunna straffas, de ska dessutom enligt förslaget inte ens gå till SiS utan in i kriminalvården. Det är en väldigt stor förändring.

Camila Salazar Atías fortsätter:

– Man kan se det här förslaget som en symptomhantering. Om man parallellt jobbar med grundorsakerna skulle vi kunna lyckas ta oss ur problemen med gängkriminalitet. Om det fanns en förstärkning till skolorna, socialtjänsten och civilsamhället då hade det varit att man jobbar i båda ändar. Men vi ser inga ökade budgetanslag till dessa. Kostnaderna kopplade till det här förslaget är enorma och det är en felkalkyl att vi inte lägger kostnaderna där ett barn behöver det som mest. Jag önskar att vi som samhälle kunde konkurrera med gängen i deras enorma dragningskraft, kopplat till gemenskap, tillhörighet och att känna sig sedd. Vi ska konkurrera och vara bättre än dem när man vill få ett jobb, eller när man behöver känslan av sammanhang. I stället konkurrerar vi om vem som är värst.

Vad är bakgrunden till det här förslaget?

– Det blir ett sätt att göra någonting, i brist på andra saker. Regeringen hoppas att det här det ska få den önskvärda effekten som är att få stopp på en rekrytering och en användning av barn. Jag undrar varför man inte lyssnar på forskning och evidens från andra länder som visar att det inte kommer att få den effekten. När Danmark sänkte straffbarhetsåldern till 14 bidrog det till ökad kriminalitet och sämre skolgång. Men regeringen tänker att det här är nödvändigt för att markera att vi inte kan acceptera att barn begår grova brott och att det finns tuffa konsekvenser. Men för gängen har barn blivit en förbrukningsvara. Ett verktyg man kan använda och sedan slänga bort. 

Vad blir konsekvenserna för barnen och samhället?

– Det här är ett väldigt kortsiktigt förslag som saknar flera perspektiv: vad händer med barn som sitter i fängelse? Och vad händer med barnen när de kommer ut som vuxna? Det är inte bara att fängelse inte är en miljö för barn, de som jobbar där har erfarenhet av vuxna och ska nu jobba med barn. De måste bland annat lära sig om hur barn reagerar i låsta miljöer, hur man ska hantera trauman och PTSD. Det är i dag ett uppdrag som är väldigt svårt för kriminalvården att uppnå eftersom de är så överbelastade. Nu ska man fylla på med ännu en målgrupp på väldigt kort tid.

Hon tillägger.

– Vi vet inte hur det kommer att bli för de här barnen som vuxit upp på en låst institution utan föräldrar, utan sina vänner, utan kontext. Men forskning visar att risken för att de anammar en livslång kriminell livsstil och får nya destruktiva nätverk kopplat till kriminalitet, är väldigt stor. Barnen är i sina formativa år och formas av sina erfarenheter och människor runt omkring dem. Risken är att vi får fler personer som kommer ha väldigt svårt att ta sig ur kriminaliteten.