Flera förmåner i socialförsäkringen har gradvis urholkats och ger inte längre den trygghet som lagstiftningen utlovar. Det slår två forskare fast i en ny rapport.
I socialförsäkringen ingår ett trettiotal förmåner som ska ge social trygghet vid olika livshändelser. Nu visar dock en ny rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, att de tre centrala förmånerna sjukersättning, sjukpenning och bostadsbidraget gradvis urholkats och inte längre ger den trygghet som lagstiftningen utlovar.
I sjukförsäkringen och sjukersättningen handlar det i huvudsak om avsteg från inkomstbortfallsprincipen, att ersättningen ska stå i proportion till den förlorade arbetsinkomsten. Den minskade kompensationsgraden urholkar den principen. En tidigare analys från Försäkringskassan visar att kompensationsgraden år 2023 låg på i genomsnitt 66 procent, jämfört med 74 procent år 1995.
Forskarna påpekar att urholkningen har skett ”utan föregående principiella politiska diskussioner om det grundlagsstadgade värdet av social trygghet.”
– De förmåner vi undersöker ger varken ett gott skydd mot inkomstbortfall, eller fungerar som ett stabilt trygghetssystem för särskilt utsatta grupper, säger Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen hos Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Risk för återkrav
Vad gäller bostadsbidraget konstaterar forskarna att allt färre hushåll anses berättigade till det. Detta har länge påtalats av flera aktörer och utvecklingen har pågått sedan 1990-talet. Nya siffror från Försäkringskassan visar också att utvecklingen accelererar. Mellan 2019 och 2024 minskade andelen hushåll som får bostadsbidrag med 30 procent. Myndigheten framhåller att det beror på att inkomstgränsen för bostadsbidraget länge legat still.
Forskarna bakom SNS-rapporten framhäver också att bostadsbidragets utformning riskerar leda till att mottagare hamnar i en skuldfälla till staten genom krav på återbetalning.
Forskarna har också analyserat huruvida bostadsbidraget uppfyller sitt mål. Men forskarna konstaterar att allt färre hushåll anses berättigade till det. Samtidigt riskerar bidragets utformning att leda till att mottagare riskerar hamna i en skuldfälla till staten genom krav på återbetalning.
– Bostadsbidraget präglas av svårbegripliga regler med hög risk för återkrav. Samtidigt har ambitionsnivån sjunkit över tid och förmånen har för många blivit del av det yttersta sociala skyddsnätet. Detta var inte avsikten med bidraget och det rimmar illa med socialförsäkringens övergripande målsättning att säkra social trygghet, säger Sara Stendahl, professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen hos Göteborgs universitet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
