Kriget i Gaza Hamas och Israel förhandlar nu om ett slut på kriget i Gaza. Det här är det närmaste man har kommit en fred sedan kriget bröt ut för två år sedan. Men många frågetecken kvarstår innan ett avtal är i hamn.
I måndags inledde representanter från Hamas och Israel indirekta fredsförhandlingar i Sharm el-Sheik på Sinaihalvön i Egypten. Som grund ligger USA:s 20-punkts fredsplan som presenterades av Donald Trump förra veckan.
Har ingivit hopp
Fredsplanen stipulerar bland annat att Hamas släpper alla israeliska gisslan (levande och döda), att Hamas lägger ner sina vapen och att Israel stegvis drar tillbaka sina trupper från Gaza. Enligt fredsplanen ska Gaza styras av en teknokratisk och opolitisk regering bestående av ”kvalificerade palestinier och internationella experter”. Gaza ska inte annekteras av Israel. Enligt planen kan det i framtiden, när Palestinska myndigheten (PA) reformerats, finnas förutsättningar för ett palestinskt självstyre.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har godtagit planen. Hamas har sagt sig villiga att släppa gisslan och att diskutera detaljer. Det tros finnas mellan 45 och 48 gisslan kvar i Gaza, varav 20 levande. Enligt avtalet ska Israel i utbyte släppa 250 palestinska fångar i Israel och 1 700 Gazabor som hållits fängslade sedan Hamas terrorattack 7 oktober.
Fredsplanen har ingivit hopp om att ett slut på kriget kan vara nära förestående. Men det finns mycket som är oklart. Många punkter är vagt formulerade och det finns ett antal knäckfrågor som kan vara svåra att nå en överenskommelse om. Donald Trump har samtidigt varnat Hamas för att om man inte går med på ett avtal snart kommer Israel ha USA:s fulla uppbackning i att ”avsluta jobbet” med att eliminera Hamas.
Flera knäckfrågor
Enligt fredsplanen ska den israeliska gisslan överlämnas till Israel inom 72 timmar. Hamas har påpekat att det kan bli svårt att hålla sig inom tidsramen på grund av förutsättningarna på marken efter två års intensivt bombande av Gaza. Men Israel har sagt att man nu förbereder sig på fasen att ta emot gisslan, genom att pausa övertagandet av Gaza stad och övergå till enbart defensiva operationer i Gaza. Benjamin Netanyahu tror att alla kan vara återlämnade innan den 13 oktober.
Bedömare påpekar dock att gisslan är det enda förhandlingsmedel Hamas har över Israel. Frågan är om Hamas kommer att gå med på att släppa alla i gisslan innan andra punkter i fredsplanen är uppfyllda, eller åtminstone innan man fått mer detaljer kring några av punkterna.
Tillbakadragandet av israelisk militär kan vara en sådan punkt. Enligt Trumps fredsplan ska Israel dra sig tillbaka i tre faser. Den första lämnar 55 procent av landremsan i israelisk kontroll, den andra 40 procent och den tredje 15 procent. I den sista zonen ska israeliska styrkor stanna kvar tills Gaza inte längre utgör något återkommande terrorhot mot Israel. Vad detta innebär rent konkret kommer troligtvis Hamas att kräva mer detaljer kring.
Hamas avväpnande
Hamas respons på fredsplanen innebar inget klargörande kring hur man ser på vissa krav. Det är osäkert om Hamas går med på att lägga ner vapnen och att inte ha någon roll i ett framtida styre av Gaza. Tidigare har man vägrat att låta sig avväpnas. I sitt svar på planen uppgav Hamas att man kommer lämna över styret endast till palestinier. Något som troligtvis inte kommer att accepteras av Israel och USA.
Planen stipulerar att övergångsstyret ska bestå av palestinier och internationella experter samt att det ska övervakas av en ”fredsstyrelse”. Där ska bland annat Donald Trump och Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair ingå. Häromdagen sa EU:s utrikeschef Kaja Kallas att EU också vill ha en plats i övergångsstyret.
Benjamin Netanyahu har också sagt att Palestinska myndigheten, som styr på delar av Västbanken, inte ska ha någon plats i styret i Gaza. Vidare har premiärministern, i ett uttalande på hebreiska kort efter pressträffen tillsammans med Donald Trump, proklamerat att Israel inte gått med på en framtida självständig palestinsk stat. Tvärtom kommer man att motverka det, konstaterade Netanyahu. Detta trots att det i planen finns en punkt som öppnar för ett framtida självständigt palestinskt styre.
FN varnar
FN-organet för mänskliga rättigheter, OHCHR, har välkomnat initiativet. Samtidigt varnar FN-organet också för att en snabb fred till varje pris kan ske på bekostnad av internationell rätt. Och detta menar man kan leda till fortsatt orättvisa, våld och instabilitet.
Enligt OHCHR garanterar inte fredsplanen palestiniernas rätt till självbestämmande i enlighet med internationell rätt. Detta eftersom deras framtid ligger i utomståendes händer. Man påpekar också att punkten i fredsplanen om att USA tillsammans med andra arabländer och internationella parter ska upprätta en internationell stabiliseringsstyrka (ISF) i Gaza går emot principen om självbestämmande. Dessutom innebär det att en israelisk-ledd ockupation byts ut mot en amerikansk-ledd sådan.
Vidare påpekar OHCHR att planen inte säger något om ett slutdatum för ett demilitariserat Gaza, vilket riskerar lämna området oskyddat för israelisk aggression. ”Det nämns ingenting om en demilitarisering av Israel, som har begått internationella brott mot palestinierna och hotat fred och säkerhet i regionen genom aggression mot andra länder”, poängterar FN-organet. De påpekar också att Västbanken och Östra Jerusalem måste involveras i fredsplanen.
Stor press
Fredsförhandlingarna innehåller alltså flera stötestenar. Men pressen på parterna är stor. I och med Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 är omvärlden med på att gruppen inte ska ha något inflytande i Gaza. Kommer Hamas inte överens om ett avtal med Israel kommer USA att stötta landet i deras mål att eliminera gruppen.
Samtidigt växer pressen mot Israel vars krigföring i Gaza nu krävt över 67 000 palestiniers liv, enligt hälsoministeriet i området. Flera experter, människorättsorganisationer och nu även en FN-utredning bedömer att Israel begår folkmord. Enligt fredsplanen ska fullskalig nödhjälp släppas in till Gaza när ett avtal är tecknat. Något som det finns ett stort behov av i området där FN-stödda IPC konstaterat högsta nivå av svält.
Även i Israel växer kritiken mot kriget som många menar riskerar den israeliska gisslans liv. Just nu finns en optimism bland de anhöriga att gisslan ska få komma hem efter två år i Hamas fångenskap.
Olle Bergvall
Källor: BBC, The New York Times, SVT, OHCHR, Vita huset
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
