Afghanistan Kvinnoförtryck, begränsningar av yttrandefriheten och offentliga avrättningar. Dagens Arena har tittat närmare på människorättssituationen i Afghanistan fyra år efter att talibanerna återtog makten.
”Kriget är över”. Uttalandet från talibanernas talesperson Mohammad Naeem i en intervju med Al Jazeera kunde inte ha varit mer tydligt. 20 år efter att den förra talibanregimen störtades av USA hade man åter tagit makten i Afghanistan. När USA och NATO lämnade landet under våren och sommaren 2021 föll allt som ett korthus. På bara tio dagar lyckades talibanerna besegra de afghanska säkerhetsstyrkorna och den 15 augusti intog man Kabul. Dagens Arena har tittat på utvecklingen av människorättssituationen i Afghanistan under de fyra år som gått sedan talibanerna åter tog makten i landet.
Kvinnors rörlighet begränsas
För fyra år sedan kunde en kvinna ha kandiderat till president i Afghanistan. I dag får kvinnor inte ens tala offentligt. Det konstaterar FN:s kvinnorättsorgan UN Women. De har tittat närmare på situationen för kvinnor i landet efter fyra år med talibanstyre. Mycket handlar om kvinnors tillgång till det offentliga rummet. Något som begränsats till ett minimum. I 13-årsåldern tvingas flickor att sluta skolan. De är dessutom utestängda från de flesta jobb såväl som det politiska livet. I vissa regioner är det också obligatoriskt för kvinnor att bära heltäckande kläder om de ska besöka offentliga platser.
Något som blivit allt striktare är reglerna om att kvinnor behöver ha med sig en manlig följeslagare, en så kallad mahram, när de vistas i offentligheten. Enligt FN:s biståndsmission i Afghanistan UNAMA har det nu blivit så illa att talibanstyret instruerat såväl privata företag som hälsokliniker att vägra utföra tjänster för kvinnor som inte har med sig en mahram.
Detta är regler som kan få allvarliga konsekvenser för kvinnors hälsa, konstaterar UN Women. I vissa regioner får kvinnor inte behandlas av manliga doktorer. Eftersom kvinnor är utestängda från högre utbildning och inte kan bli doktorer innebär det en stor hälsorisk för kvinnor som i vissa fall inte kan behandlas alls.
Bryter mot kvinnorättskonvention
Även i hemmet har förtrycket mot kvinnor ökat. Barnäktenskap och våld mot kvinnor såväl inom som utanför hemmet har ökat. Enligt FN känner 62 procent av kvinnorna att de inte ens kan påverka beslut i hemmet. Susan Ferguson, UN Womens representant i Afghanistan, säger att det är viktigt att förbättra kvinnorättssituationen i landet av flera skäl.
— Om vi tillåter att afghanska kvinnor och flickor tystas, skickar vi ett budskap om att kvinnors och flickors rättigheter överallt är förkastliga. Och det är ett oerhört farligt prejudikat, säger hon i ett uttalande.
I september förra året meddelade Tyskland, Australien, Kanada och Nederländerna att de inleder en rättsprocess mot Afghanistan inför Internationella domstolen i Haag. Det juridiska initiativet som leds av Tyskland grundar sig i att man hävdar att könsdiskrimineringen i Afghanistan bryter mot konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor, som Afghanistan skrev under 2003. I juli i år utfärdade domstolen en arresteringsorder mot den högsta ledaren Haibatullah Akhundzada och överdomaren Abdul Hakim Haqqani. Enligt domstolen finns det ”rimliga skäl” att tro att de begått brott mot mänskligheten i sin behandling av kvinnor och flickor sedan talibanerna tog makten 2021.
Saknar pressfrihet
Men det är inte bara flickor och kvinnor som berövas sina rättigheter. Yttrandefriheten har kraftigt begränsats och journalister har fängslats och torterats. Flera lokala tv-stationer har stängts för att de kritiserat talibanerna. Regimen har också infört restriktioner mot politiska tv-program när det gäller vilka som får intervjuas och vad som får sägas. När Reportrar utan gränser rankade pressfriheten runt om i världen 2024 hamnade Afghanistan bland de tre sämsta.
De som jobbat åt den förra regeringen har det också mycket svårt. FN-organet UNAMA har dokumenterat 98 fall av godtyckliga gripanden och 20 fall av tortyr och misshandel mot personer som jobbat som tjänstemän och säkerhetspersonal under den förra regimen.
Även HBTQ-personer i landet lever under förtryck. Enligt Human Rights Watch förföljs och misshandlas de på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.
Offentliga avrättningar
Talibanerna har också återinfört offentliga avrättningar, något som var vanligt förekommande under talibanernas första styre 1996–2001.
— Vi motsätter oss alla avrättningar eftersom det är en kränkning av rätten till liv. Talibanerna har upprepade gånger utfört dem offentligt, vilket är en grov kränkning av mänsklig värdighet samt ett brott mot internationella lagar och normer och inte kan tolereras, sa Livia Saccardi, Amnesty Internationals tillförordnade biträdande regionala chef för Sydasien, efter att två personer avrättats i februari 2024.
Den 11 april 2025 genomfördes totalt fyra avrättningar i tre städer inför tiotusentals åskådare. Det var det högsta antal avrättningar som genomförts på en dag sedan talibanerna återtog makten i landet. Enligt en uträkning av den franska nyhetsbyrån AFP så innebar de fyra avrättningarna att sammanlagt tio män avrättats offentligt i landet sedan 2021.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
