Om EU:s nya flyktingpolitik går igenom cementeras de allra värsta delarna av Sveriges tillfälliga lagstiftning. Regeringen måste stå upp för asylrätten, skriver Malin Björk (V), Europaparlamentariker och Christina Höj Larsen (V), riksdagsledamot.

För ett drygt år sedan väckte bilden på Alan Kurdi stor medkänsla med de flyktingar som riskerar sina egna och sina familjers liv genom att sätta sig på överfulla båtar mot Europa.

Länder som Viktor Orbáns Ungern kritiserades hårt för sin vägran att hjälpa de desperata människorna till ett nytt liv i trygghet. Hastigt har vindarna vänt och Europas länder är nu på väg att permanenta Orbáns flyktingfientliga politik.

I somras presenterade EU-kommissionen sitt andra stora paket med flyktingpolitiska förslag. Gemensamt för förslagen är att de tillsammans utgör underlag för en alltmer repressiv flyktingpolitik. EU-kommissionen sticker inte under stol med sina intentioner.

Målsättningen är helt enkelt att hindra och avskräcka flyktingar från att försöka ta sig till Europa. Förslagen innebär också en hårdare överstatlig lagstiftningslinje. I stället för att hålla fast vid direktiv som införlivas i den nationella lagstiftningen först efter debatt och omröstning i Sveriges riksdag, vill kommissionen se en mer tvingande och direkt gällande EU-lagstiftning genom så kallade förordningar.

Om förslagen går igenom innebär det att alla medlemsländer i EU måste lägga sig på en historiskt och oacceptabelt låg nivå vad gäller flyktingmottagande. Förslagen skulle därmed cementera de värsta delarna av den tillfälliga lagstiftning som Sverige röstade igenom i riksdagen i juni.

En av de allvarligaste delarna i EU-kommissionens förslag är att inga permanenta uppehållstillstånd ska ges till asylsökande, utan enbart tillfälliga. Enligt Migrationsverkets rättschef skulle de föreslagna EU-förordningarna göra det omöjligt att riva upp den lag som regeringen lovade skulle vara tillfällig.

Enligt ett annat förslag ska alla EU:s medlemsländer tvingas använda sig av en EU-lista på så kallade säkra länder när asylansökningar behandlas. Personer som kommer från länder som finns med på listan ska automatiskt kunna nekas asyl. Det går emot hela den grundläggande principen i asylrätten som säger att varje asylansökan ska prövas individuellt.

Dessutom föreslår kommissionen en skärpning av den redan hårt kritiserade Dublinförordningen, som tvingar flyktingar att söka asyl i det första EU-landet som de kommer till. Enligt det nya förslaget stärks förstalandsprincipen. Trycket att ogiltigförklara asylansökningar och direktavvisa flyktingar ökar. Möjligheten för en flykting att »gå under jorden« under ett år för att sedan få sin ansökan prövad på nytt tas också bort. Det ska även bli svårare för ett land att göra undantag från Dublinförordningen.

Inte ens förslaget om vidarebosättning av kvotflyktingar, som i dagsläget är en av få lagliga vägarna in i Europa, inger i sin nuvarande form något hopp. I kommissionens tappning görs FN:s kvotflyktingsystem om till ett verktyg för att sluta avtal liknande den skamliga överenskommelse som EU har med Turkiet.

Som plåster på såren för alla flyktingfientliga förslag ska handläggningstiderna för asylansökningar bli kortare och asylsökande ska snabbare få tillgång till arbetsmarknaden. Det är en klen tröst för alla oss som vill se en omsvängning i flyktingpolitiken.

Att EU vill harmonisera flyktinglagstiftningen mot botten är inget Sverige ska ställa upp på. Den svenska regeringen bör tydligt markera i det Europeiska rådet att Sverige inte vill ha en lagstiftning som permanentar lägsta möjliga nivå och som omöjliggör för medlemsländer att gå före och ha bättre lagar än EU-reglerna.

I en tid då främlingsfientliga vindar blåser hårt i många EU-länder är det viktigare än någonsin att stå upp för internationell asylrätt. Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet lovade att lagen som stänger dörrar och splittrar familjer skulle vara tillfällig. Om de ska hålla sitt löfte måste de nu stå upp och säga nej till den hårdföra linje som EU vill slå in på.

Malin Björk (V), Europaparlamentariker
Christina Höj Larsen (V), riksdagsledamot