Vänsterpartiets låga stöd på miljöområdet borde mana till eftertanke. Mattias Goldmann, VD Fores, ger förslag på tre områden där partiet borde kunna tänka om.
När Fores nu lanserar “Miljöpolitik för Moderater”, är det välgörande att det finns en öppenhet och en begynnande sjukdomsinsikt hos det partiet. Allt tydligare inser man att man inte varit så ledande på miljö- och klimatområdet som man bör vara om man gör anspråk på att vara ett statsbärande parti. ”Frågan är för viktig för att lämnas åt vänstern”, är ett mantra som hörs allt oftare, och som vi välkomnar.
Lika välkommet är det förstås att vänsterpartisten Jens Holm slår fast att ”Vänstern har ett avgörande ansvar för klimatutmaningen” (Dagens Arena 28 januari). Nästan som ett eko av vad Moderaterna säger, argumenterar han för att miljö- och klimatfrågan är för viktig för att inte prioriteras av vänstern, ”det är alltid någon annan politisk fråga som är viktigare. Även så för vänstern”. Och allmänheten delar hans syn; i Novus senaste mätning tycker blott 2 procent att Vänsterpartiet har den bästa miljöpolitiken.
Det låga stödet för Vänsterpartiets lösning borde mana till eftertanke. I stället föreslår Holm samma lösning som förut, men ”extra allt”. På tre områden bör det gå att tänka nytt utan att i grunden fjärma sig från den vänsterpartistiska grundsynen:
1. Se världen, inte bara Sverige. Bland det bästa hos Vänsterpartiet, och inte minst Jens Holm själv, är förmågan att lyfta blicken och påminna oss om situationen för världens fattiga. Men i klimatfrågan är Vänsterpartiet fast i den gamla lösningen att det vi gör ska göras lokalt.
Sätter jag upp solceller på mitt tak i Solna gör jag nästan ingen klimatnytta, men får beröm från vänstern. Sätter jag upp det i Kenya, gör jag stor klimatnytta och ger möjlighet till alltifrån läxläsning till att ersätta de dödliga inomhusspisarna, men från vänsterhåll får jag höra att jag ”smiter ifrån mitt ansvar”. Det är dags för vänstern att inse att vi får mer klimatnytta för pengarna när man får minska globala utsläpp var man vill, inte bara i Sverige.
2. Miljöskadliga subventioner. Holm har helt rätt i att miljöskadliga subventioner bör avvecklas, men i praktiken är Vänsterpartiet det parti som tydligast vill öka dem. Subventioner till kol och olja är inte det enda som är miljöskadligt, utan också exempelvis att insistera på att vatten ska vara gratis i u-länder. Självfallet leder det till överutnyttjande, vilket blir allt allvarligare när glaciärerna smälter bort och grundvattnet sinar.
Menar man allvar med att ta hänsyn till kommande generationer kan man inte låta grundläggande rättigheter såsom vatten slösas bort genom en ”allt ska bort”-attityd. Samma sak gäller gratis kollektivtrafik, Vänsterpartiets krav i många kommuner. Är priset noll överutnyttjas resursen, och cyklister istället för vanebilister byter till bussen, med ökade utsläpp som följd. Redan kravet på att tre timmars resa med dieseldriven färja ska ha samma kostnad som tre minuter med eldriven tunnelbana är en miljöskadlig subvention som vänsterpartiet måste göra upp med.
3. Stort är inte fult. Holm ondgör sig över ”Donationer från utsläppande storföretag. Men ska vi klara klimatutmaningen måste storföretagen vara med oss. Såväl 2030-sekretariatet som Hagainitiativet visar upp en lång rad storföretag som har mer långtgående klimatmål än Sverige som land och som aktivt driver på för tuffare klimatpolitik. Men detta arbete försvåras förstås om man ständigt och slängigt attackeras just för att man är stor – får man kritik oavsett vad man gör är det ju ingen idé att försöka.
Mer övergripande är det förstås svårare att tänka sig att de globala förebilder inom näringslivet som världen behöver, verkligen växer fram utan en företagarvänlig politik. Här behövs självrannsakan från vänsterhåll.
Slutligen: Städa framför egen dörr. Vänsterpartiet som organisation tycks inte ha något klimatmål alls, någon miljöpolicy går inte att finna, miljö och klimat nämns varken i stadgar eller årsredovisning och den klimatkompensation man tidigare gjort tycks ha upphört. Kan Holm börja här, ökar trovärdigheten när han drar ut i fält för klimatet.
”Det här borde vara vänsterns paradgren”, skriver Jens Holm. Den ambitionen borde varje parti ha, och vi är gärna behjälpliga. Det är hög tid för ”Miljöpolitik för vänsterpartister”!
Mattias Goldmann, VD, tankesmedjan Fores
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
