I måndags lanserades ”nya Dagens Nyheter”. Nytt typsnitt, en orange färgkodning och en ny Stockholmsbilaga var några av förändringarna. Debattens vågor har stundtals gått höga om ändringen är till det bättre – eller (vilket gäller för de flesta i åtminstone min bekantskapskrets) om det mesta tvärtom ser rätt illa ut. En sak har dock inte förändrats: DN:s rubriker vinklas fortfarande från höger.

När Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Hillevi Engström i går presenterade sin avslutade budgetartikel på DN Debatt var rubriken således given:

”De ekonomiskt utsatta får mest i årets budget”.

Det låter ju schysst.

Men, som Aftonbladets ledarsida redan har påpekat, är det en sanning med modifikation. En bit in i själva debattartikeln (den borgerliga regeringen är mer försiktig än DN:s rubriksättare) kan man nämligen läsa: ”Av budgetens samlade åtgärder riktade till hushållen går huvuddelen, 98 procent, till den tredjedel i Sverige med lägst inkomster”.

Orden att lägga vikt vid här är ”åtgärder riktade till hushållen”. Det handlar om saker som höjt bostadsbidrag och höjning av bostadstillägget till pensionärer – reformer som mycket riktigt går just till ekonomiskt svaga grupper. Men det är förstås bara en liten del av budgeten. Bulken av de pengar som regeringen fördelar utifrån reformutrymmet går ju i stället till sänkt restaurangmoms – pengar som knappast oavkortat går direkt till landets fattigaste.

Tvärtom, vilket bland annat LO lyft fram, innebär en sänkning av endast restaurangmomsen att man inför en regressiv beskattning. Exempelvis beräknas de 10 procent med högst inkomst få ungefär 25 procent av skattesänkningen på 5,4 miljarder kronor.

Om man sedan lägger till att högkostnadsskyddet och gränsen för att få frikort till läkemedel också ökar i höstbudgeten (sjuka får betala mer för vård och mediciner) ser ju plötsligt fördelningsprofilen helt annorlunda ut. Nya (gamla) DN är här för att stanna.

Dessutom: läs också Marika Lindgren Åsbrink om bristen på fördelningspolitisk analys i budgeten.