Klimatpolitik Med ETS2 kommer priserna på fossila bränslen att stiga över hela EU.
Den 1 januari 2027, om drygt 1,5 år, öppnar ETS2, EU:s nya utsläppshandelssystem, som i första hand kommer att omfatta sådana fossila bränslen som används inom vägtransporter, småskalig uppvärmning och mindre industrier, dvs. bland annat bensin och diesel.
I kombination med det befintliga utsläppshandelssystemet, ETS1 (som omfattar större energi- och industrianläggningar samt flyg och sjöfart), sätts därmed ett lagstadgat, i stort sett heltäckande, tak för hur stora de samlade framtida utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen inom unionen kan bli.
ETS2 riktar sig till de företag som säljer fossila bränslen. Från och med 2027 måste dessa företag i efterhand till EU-kommissionen överlämna en ETS2-utsläppsrätt för varje ton utsläppt koldioxid som den försålda mängden bränslen beräknas orsaka. För fossil bensin handlar det om 2,36 utsläppsrätter per kubikmeter, för fossil diesel 2,54 utsläppsrätter per kubikmeter.
Säljas för statens räkning
Utsläppsrätterna kommer att säljas vid offentliga auktioner, där alla intäkter direkt eller indirekt går till medlemsstaterna. Extrakostnaden kommer bränsleföretagen att ta ut av sina kunder.
2027–2030 kommer det att auktioneras ut totalt knappt 3,9 miljarder ETS2-utsläppsrätter. Det innebär att utsläppen från de berörda verksamheterna under dessa fyra år inom EU inte kan överstiga 3,9 miljarder ton koldioxid, en halvering jämfört med 2020–2023.
Med ETS2 kommer priserna på fossila bränslen att stiga över hela EU, i princip lika mycket överallt, hur mycket beror på utfallet vid auktionerna. Inledningsvis väntas ett pris på kring 50 euro per utsläppsrätt, vilket motsvarar en prisökning på den fossila delen av den bensin och diesel som säljs på kring 1,70 kronor litern (inkl. moms). För 2029–2030 finns prognoser om 150 eller rentav 200 euro per utsläppsrätt, vilket motsvarar prishöjningar på 5–7 kronor litern. (”Vid pump” blir höjningarna mindre, beroende på inblandningen av förnybart.)
Av de totalt 3,9 miljarder utsläppsrätter som auktioneras 2027–2030 kommer 52 miljoner att säljas för den svenska statens räkning. 75 procent av intäkterna går direkt till svenska staten, övriga 25 procent går till en EU-gemensam fond, ur vilken svenska staten är tillförsäkrad knappt 5 miljarder kronor.
Tillför 25 miljarder
Till detta ska läggas auktionsintäkter från ytterligare några miljoner utsläppsrätter som följer av att en enig riksdag beslutat att för svensk del frivilligt addera även jordbruk, skogsbruk och fiske till systemet. Intäkterna från denna auktionering kommer till 100 procent att tillfalla svenska staten.
Netto beräknas ETS2 2027–2030 på detta sätt tillföra den svenska statskassan minst 25 miljarder kronor, men sannolikt betydligt mera, kanske snarare 40–50 miljarder kronor. Hur stor summan blir beror på auktionspriserna (men påverkas nästan inte alls av hur mycket fossila bränslen som säljs i Sverige).
Reglerna för användningen av dessa pengar är inte särskilt strama, vilket betyder att miljarderna antagligen lika väl kan läggas på skattesänkningar som på ökade bidrag till exempel till barnfamiljer eller glesbygdskommuner – eller till frikostiga elbilspremier. Hur pengarna används avgör de nationella politikerna.
Oavsett hur det går i det svenska valet nästa höst kommer således priserna på drivmedel att stiga. Den politiska frågan handlar istället om vad vi ska göra med de nya ETS2-miljarderna.
Hittills har, såvitt jag känner till, inget av våra politiska partier visat korten.
Så: Vad vill S göra med pengarna? Och vad säger de andra partierna? Väljarna förtjänar besked.
Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker. Författare till ESO-rapporten ”Temperaturhöjning i klimatpolitiken”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
